Influencern Gabriel står framför badrumsspegeln med en hammare i handen. Han slår sig själv i ansiktet – för skönhetens skull. Metoden kallas ”bonesmashing” och har vuxit fram ur den extrema manliga utseendetrenden ”looksmaxxing”. Idén bygger på att mikroskador i ansiktet ska stimulera benvävnaden och därmed ge en kantigare och mer maskulin benstruktur. Något vetenskapligt stöd för teorin finns inte, men det hindrar inte utövare från att sprida metoden vidare i sociala medier. Trenden har vuxit snabbt på plattformar som TikTok och Instagram, där unga män söker råd om allt från käklinjer till ögonbrynsben.
Bonesmashing härstammar från incelvärlden och har bland annat fått spridning genom den amerikanske utseendefanatikern som går under namnet Clavicular, egentligen Braden Peters. Via sina kanaler rekommenderar han unga män farliga och icke fungerande ”skönhetsknep”. Det råder delade meningar om hur stor rörelsen är, men fenomenet har blivit tillräckligt uppmärksammat för att läkare ska gå ut och varna. I TV4:s nyhetsinslag har flera läkare poängterat att metoden inte fungerar och kan orsaka permanenta nervskador.
Fenomenet har också fångats upp i kulturvärlden. Fotografiska i Stockholm, ett av Nordens ledande centrum för fotokonst, visar just nu utställningen ”Harder better faster stronger – are men ok?”, som undersöker mansideal och maskulinitet. Där ställer bildkonstnären Mirielle Rohr ut ett verk föreställande ett ungt mansansikte med två markanta rosalila svullnader under ögonen. Vid en första anblick ser mannen ut att ha gått en boxningsmatch, men även här handlar det om bonesmashing. Utställningen belyser hur unga män i allt högre utsträckning tar till extrema metoder för att förändra sina ansikten och kroppar.
Att den mest skadliga utseendehetsen nu även drabbar män skulle kunna ses som en mörk form av jämställdhet. Men det finns en skillnad i hur fenomenen uppmärksammas. Medan kvinnors utsatthet ofta möts med en axelryckning väcker männens motsvarighet starka reaktioner. Samtiden bjuder dagligen på exempel på hur kvinnor utsätter sina kroppar för brutala ingrepp – allt från kirurgiska ingrepp i underlivet till livsfarliga stjärtlyft och trendbaserade bröstoperationer. Regelbundna injektioner av fillers, botox och viktläkemedlet Ozempic har dessutom blivit en normal del av många kvinnors skönhetsrutin, trots att de inte är riskfria.
För den som vill se vart utvecklingen är på väg finns dokumentären ”The Swan. Behind the mirror” på streamingtjänsten Disney+. Den berättar om en amerikansk realityserie som sändes 2004. I programmet fick vanliga kvinnor – som beskrevs som ”fula ankungar” – genomgå multipla extrema skönhetsoperationer som bestämdes av programmets plastikkirurger. Deltagarna sattes också på strikt diet och hårdträning i tre månader. Målet var att förvandlas till ”svanar” och slutligen tävla mot varandra i en skönhetstävling. Serien väckte debatt redan då, men framstår i dag som betydligt mer problematisk än vad som diskuterades vid den tiden. Att dokumentären nu finns tillgänglig på Disney+ har gett den ny uppmärksamhet och lett till förnyad debatt om tv-produktioners ansvar.
I dokumentären framgår att deltagarna jublade när de fick beskedet om sin medverkan, som om de vunnit högsta vinsten. Tillbakablickarna på kvinnorna efter de långa helkroppsoperationerna är dock obehagliga. En av deltagarna var nära att inte vakna ur narkosen. Ändå väckte händelsen knappast frågan om huruvida det var värt att riskera livet för en fettsugning av vaden.
När resultaten skulle synas ställde sig de uppenbart oseriösa plastikkirurgerna upp likt gudar och fällde sina domar över kvinnokropparna. Tjugotvå år senare berättar ex-deltagarna att de fortfarande lider av experimentet och dess ingrepp. Flera har problem med både fysisk och psykisk hälsa till följd av operationerna.
Det som betraktades som sinnessjukt då är dock inte nödvändigtvis det i dag. Tvärtom – flera av de ingrepp som sågs som extrema för två decennier sedan anses i dag helt normala. Både kvinnor och män är beredda att göra allt konstigare saker för att uppfattas som vackra. Skillnaden är att de dömande kirurgerna inte längre sitter i en tv-studio. De har flyttat in i vår egen blick framför badrumsspegeln.














15 kommentarer
Production mix shifting toward Kultur might help margins if metals stay firm.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
The cost guidance is better than expected. If they deliver, the stock could rerate.
Silver leverage is strong here; beta cuts both ways though.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Exploration results look promising, but permitting will be the key risk.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
I like the balance sheet here—less leverage than peers.
Good point. Watching costs and grades closely.
Nice to see insider buying—usually a good signal in this space.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.