Sorgen tar aldrig slut i Beri Gerwises uppgörelse med sitt förflutna

I en färsk recension i Dagens Nyheter lyfter kritikern Valerie Kyeyune Backström fram dokumentären ”Beri bortom bergen” som en uppmärksammad skildring av både ett personligt öde och en hel folks kamp. Hon beskriver filmen som lika intressant som en individuell berättelse om sorg och bearbetning, som en politisk reportageskildring av kurdernas frigörelsekamp. Recensionen har väckt uppmärksamhet inte minst för sitt tydliga hyllande av huvudpersonen Beri Gerwise, som låter kameran följa henne i en av de mest smärtsamma processer en människa kan gå igenom: att förlora en förälder och samtidigt söka sanningen om en annan.

”Beri bortom bergen” kretsar kring Beri, en kurdisk kvinna som efter moderns död bestämmer sig för att konfrontera sin pappa. Mötet blir laddat, inte bara av personlig historia utan också av den politiska verklighet som format familjen. Enligt kritikern lyckas filmen hålla båda dessa nivåer levande genom hela berättelsen. Det är inte en dokumentär som nöjer sig med att skildra ett familjedrama, utan den väver in den kurdiska kampen på ett sätt som gör att det privata aldrig blir privat i en isolerad mening. Sorgen och konfrontationen äger rum mot ett större landskap av exil, motstånd och drömmen om ett hemland.

Kurderna är en av världens största folk utan egen stat, uppskattningsvis 30 till 40 miljoner människor, utspridda framför allt i Turkiet, Syrien, Irak och Iran. I flera av dessa länder har kurdisk identitet historiskt varit föremål för förtryck, assimilering eller väpnad konflikt. Bergen har därför en särskild betydelse i kurdisk kultur och historia. De har fungerat som skydd, som gerillans baser och som symbol för frihet. Titeln ”Beri bortom bergen” anspelar just på detta – på det som ligger bortom den fysiska barriären men också bortom exilen och längtan efter ett annat liv. Valerie Kyeyune Backström skriver att filmen använder denna symbolik utan att bli tung eller övertydlig; snarare låter den bilderna tala för sig själva.

Det som gör dokumentären särskilt stark, enligt recensionen, är Beri Gerwise sätt att vara med i filmen. Hon är inte en passiv huvudperson som låter sig intervjuas, utan hon driver berättelsen framåt med en närvaro som upplevs som både ärlig och modig. Att bearbeta sorgen efter sin mamma framför kameran är ett utsatt val, men det är också ett val som ger filmen dess emotionella kraft. När hon konfronterar sin pappa handlar det inte om hämnd eller uppgörelse i en dramatisk bemärkelse, utan om att skapa sig en förståelse av sitt eget ursprung. Kritikern menar att detta gör att filmen känns mänsklig, inte som en konstruerad konflikt.

Ur ett bredare perspektiv kan ”Beri bortom bergen” också ses som ett exempel på en dokumentärfilmstrend där personliga berättelser blir bärare av politiskt minne. Under de senaste åren har flera filmer från Mellanöstern och från kurdiska miljöer vunnit internationell uppmärksamhet genom att skildra stora konflikter på mikronivå. Genom att fokusera på en människas känslor och relationer kan filmen nå publiker som annars skulle uppfatta en rent politisk exposé som svår att ta till sig. Det är en metod som använts inom såväl dokumentär som spelfilm, och som ofta uppskattas för sin förmåga att skapa empati. I detta fall lyfter kritikern fram just kombinationen av det personliga och det kollektiva som filmens främsta styrka.

Samtidigt är ”Beri bortom bergen” en påminnelse om att kurdernas situation fortfarande är olöst. Trots att den internationella uppmärksamheten kring kurdiska frågor har växt, inte minst genom insatserna mot IS i Syrien och Irak, är den kurdiska drömmen om självbestämmande långt ifrån förverkligad. Dokumentärer som denna fyller därför en viktig funktion som historiskt vittnesmål. När Beri Gerwise konfronterar sin pappa handlar det också om att förstå vilka vägar som lett fram till den situation familjen befinner sig i, och hur den politiska kampen har påverkat människor på allra närmaste håll.

Valerie Kyeyune Backström avslutar sin recension med ett tydligt ställningstagande: ”Beri bortom bergen” är en film som förtjänar en bred publik, både för sin konstnärliga kvalitet och för sin betydelse som tidsdokument. I en tid när allt fler konflikter skildras genom korta nyhetsklipp och förenklade narrativ, påminner filmen om att verkligheten alltid består av riktiga människor med komplexa känslor. Den personliga sorgen, konfrontationen och den kurdiska kampen vävs samman till en helhet som enligt kritikern är både rörande och tankeväckande. För den som vill se en dokumentär som går bortom rubrikerna, kan ”Beri bortom bergen” vara ett starkt val.