Kamratpostens recensenter: Här är årets bästa böcker

Höstlovet har blivit en av de perioder då många barn och unga får extra tid för läsning, och årets utgivning bjuder på en ovanligt bred blandning av genrer och ämnen. I Kamratpostens stora recensionsomgång inför lovet har unga läsare i åldrarna 10 till 15 år satt betyg på ett urval av nyutkomna titlar. Flera böcker får högsta betyg, och särskilt uppmärksammas berättelser som tar sig an krig, våld, utanförskap och identitet utan att förenkla.

Bland böckerna med fem av fem i betyg finns Ingvild Bjerkelands ”Min pappa och andra terrorister”. Den utspelar sig i London under ett klimattoppmöte, där Erla följer med sin pappa på en jobbresa. När en terrorattack inträffar utanför en restaurang skyndar pappan ut för att hjälpa skadade och försvinner. Recensenten Christina Siyu He, 12, beskriver boken som mycket spännande, med vardagliga och humoristiska inslag som gör berättelsen trovärdig.

Elin Holmbergs ”Mordet i rum nummer 8” utspelar sig på ön Sandslån. Eli och Clara ska ta hand om ett vandrarhem tillsammans med Claras bonusmamma, men snart möter de den mystiske pojken Gideon. Han försöker lösa mordet på en baron som bodde i rum nummer 8 för 60 år sedan. Recensenten Antonio Keijser, 11, framhåller att boken är baserad på en verklig händelse, där både mordet och platsen är autentiska.

Zakiya Ajmis ”Vulkan” handlar om en tonårsflicka som flytt från en våldsam pappa tillsammans med sin mamma. Milo Stenroth, 15, kallar boken sorglig och gripande, men påpekar att det ibland är svårt att följa handlingen. Katrina Nannestads ”Allt som är vackert” utspelar sig i Nazityskland. Där tvingas familjen gömma Annas lillasyster Eva, som har en intellektuell funktionsnedsättning. Hilda Arvidsson, 11, tycker att boken är lärorik och detaljerad, och att den aldrig blir tråkig trots att den är lång.

Victoria Everbrands ”Mitt perfekta liv” skildrar 15-årige Milo, som mobbas i skolan och får ta ett stort ansvar hemma. Vanja Lundblad, 14, menar att författaren fångar känslan av att inte ha kontroll över sitt liv på ett realistiskt sätt. Marta Söderbergs ”Främlingskameleont” tar upp adoption ur ett ovanligt perspektiv. Miriam får veta att hon som liten blev stulen från sin biologiska mamma, samtidigt som hennes familj försöker låtsas som att allt är bra. Lova Mollskoga, 15, rekommenderar boken varmt.

Även bland böckerna som får fyra av fem finns flera starka titlar. Augustin Erbas ”Himmelsbarnet. Den långa resan hem” utspelar sig 1939, då 12-åriga Felicia överlever en flygkrasch på väg till Ungern och senare flyr från sin morfar som stödjer nazisterna. Katja Tydéns och Ida Ömalm Ronvalls ”Fler som jag” utspelar sig på ett sommarläger där Nima upptäcker att hon inte är ensam om att vara terian, en person som identifierar sig som ett djur. Tom Palmers ”Ängeln i Grasmere” förlägger handlingen till en engelsk by under andra världskriget och blandar trauma och vänskap med övernaturliga inslag. Camilla Lagerqvists ”Spioner och seanser” utspelar sig i 1940-talets Stockholm, där Laura misstänker att en seansledare döljer något.

Eva Hildéns ”Sommarmysteriet i Frostköping” får också fyra, liksom Christina Lindströms novellsamling ”Hålla andan”, Katarina Kieris ”Det står någon vid grinden”, Ellen Strömbergs ”Hösten från helvetet” och Lisa Bjärbos ”Smittan. Spelet”. Recensenterna lyfter särskilt Kieris stillsamma vänskapsskildring från Tornedalen och Strömbergs humoristiska men allvarliga skildring av en flytt från Finland till Umeå. ”Smittan. Spelet” beskrivs som första delen i en serie och får beröm för sina välskrivna, men korta, läskiga partier.

Ytterligare titlar som fått betyget fyra är ”Björnpojken” av Augustin Erba, ”Den vita döden” av Mia Öström, ”Kraften” av Ada Wester, ”Bara lite katastrof” av Johan Rundberg, ”Strandhäxan” av Åsa Avdic, ”En trygg hamn” av Jacqueline Woodson, ”Boken om adhd” av Johanna Goa, ”Det är om dig jag skriver” av Moa Backe Åstot, ”Stormbarn” av Cecilia Lidbeck, ”Februari 86” av Åsa Asptjärn och ”Björnkällan” av Kristina Sigunsdotter med illustrationer av Emma Ekstam.

Flera av de aktuella titlarna ges ut av etablerade barnboksförlag som Rabén & Sjögren, Bonnier Carlsen och HarperCollins. Men även mindre förlag som Lilla Piratförlaget, Argasso, Berghs och B. Wahlströms finns representerade. Höstlovet har länge setts som en viktig period för barn- och ungdomsboksförsäljningen, och årets utgivning bekräftar bilden av en bransch där historiska berättelser och vardagsrealism står starkt. Flera av böckerna tar upp frågor om krig, flykt, funktionsnedsättning och psykisk ohälsa – ämnen som unga läsare efterfrågar allt mer.

De geografiska miljöerna spelar också en framträdande roll i årets utgivning. London fungerar som bakgrund för en berättelse om globala klimatfrågor, Tornedalen ger plats åt en lugnare skildring av vänskap, och Umeå blir startpunkten för en berättelse om att börja om. Det visar att barn- och ungdomslitteraturen i dag rör sig över både tid och rum, och att unga läsare lockas av berättelser som utspelar sig på platser de känner igen – lika väl som i historiska miljöer långt från vardagen.