Läs det här innan du går och fiskar nästa gång

En vecka efter utgivningen nominerades Lina Gustafssons nya bok ”Ur djupet. Om fiskars inre liv, fiske och en växande livsmedelsindustri” till Augustpriset i fackboksklassen. Augustpriset är Sveriges mest prestigefyllda litterära pris, och en nominering innebär i regel en kraftigt ökad läsekrets. Boken har getts ut av Natur & Kultur och omfattar 280 sidor.

Författaren är veterinär och debuterade för sex år sedan med ”Rapport från ett slakteri”, en uppmärksammad granskning av köttindustrins djurhantering. I uppföljaren har hon förflyttat blicken från landdjuren till djuren under vattenytan. Genom samtal med forskare och veterinärkollegor, besök i akvariebutiker, på fiskodlingar och ombord på fiskefartyg – där tonvis av halvdöda fiskar håvas upp på däck under dygnslånga seglatser – försöker hon besvara frågan om vad en fisk är och hur fisken mår i den moderna livsmedelsproduktionen.

Kritiken mot den industriella hanteringen är skarp. Fiskar betraktas sällan som individer, utan räknas i kilo biomassa. En omfattande del av boken ägnas åt den norska laxodlingen. Norge är världens största producent av odlad atlantlax, och laxodlingen har utvecklats till en mångmiljardindustri och en av Norges viktigaste exportnäringar. Kritiken mot verksamheten har dock växt under senare år. I boken skildras hur fiskar i de täta odlingskassarna utsätts för skador, sjukdomar och parasiter, och hur vilda laxbestånd i flera norska fjordsystem har försvagats kraftigt, bland annat till följd av rymlingar från odlingarna och utsläpp av närsalter. Sverige importerar merparten av den fisk som konsumeras i landet, och en stor del av den lax som säljs i svenska butiker kommer från just norska odlingar.

Författaren kopplar samman utvecklingen i Norge med en globalt växande odlingsindustri, där liknande problem kan befaras. Hon hänvisar flera gånger till den norska reportageboken ”Den nya fisken” av Simen Sætres och Kjetil Østli, som väckte stor debatt i Norge när den kom 2021 men lanserades i Sverige utan större uppmärksamhet. I den skildras hur sjuka och lidande fiskar trängs i norska odlingskassar medan vilda bestånd i fjordarna är på väg att dö ut. De nordiska länderna delar havet, och därmed också problemen med överfiske, hotade ekosystem och en livsmedelsindustri med stora miljöavtryck.

Även om industriellt fiske och laxodlingens baksidor har skildrats tidigare, särskiljer sig ”Ur djupet” genom sin tydliga filosofiska ansats. Gustafsson återkommer ständigt till frågan varför människan genom historien har betraktat fiskar som mindre värda än djur på land. Redan under 1600-talet drog filosofen René Descartes en skarp gräns mellan den tänkande människan och de reflexstyrda djuren – en gränsdragning som kommit att prägla västerländskt tänkande. Med hjälp av forskning om fiskars smärtkänslighet, sociala beteenden och till och med förtjusning inför musik utmanar Gustafsson denna syn. I boken möter hon också filosofiprofessorn Jonna Bornemark vid Södertörns högskola, känd bland annat för ”Det omätbaras renässans”. Mot slutet av boken beskriver Gustafsson hur hon och Bornemark matar karpar med tårna, en scen som fångar bokens kärnfråga om fiskars medvetande.

Ämnet är högaktuellt. Vattenbruket är enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) den snabbast växande livsmedelssektorn i världen och står i dag för ungefär hälften av den fisk som konsumeras globalt. Efterfrågan på lax, tonfisk och räkor har vuxit kraftigt, samtidigt som de vilda bestånden krymper. Samtidigt har odlingarnas miljöpåverkan blivit en allt hetare fråga inom forskningen. I Sverige utgör fisk och skaldjur en viktig del av kosten, och debatten om hållbart fiske har fått allt större genomslag under senare år. Mot den bakgrunden kan Gustafssons bok få betydelse både för konsumenternas val och för den politiska diskussionen om hur haven ska förvaltas.

Bokens skildring av fiskindustrin väcker svåra frågor för alla som äter fisk – inte minst i en tid då allt fler konsumenter efterfrågar hållbart producerad mat. Med Augustnomineringen har den fått en ovanligt stor plattform för en svensk fackbok. Om den kan bidra till en förändrad syn på fiskar – och på den industri som fångar och föder upp dem – återstår att se.