Ljuvligt egensinnigt om grisen Pablo och hans borttappade saker

Den italienska illustratören och bilderboksskaparen Felicita Sala är aktuell med den svenska utgåvan av bilderboken ”Vart tar alla saker vägen?” – en bok som kretsar kring saker som försvinner, glöms kvar eller tappas bort. Utgivningen sker på Natur & Kultur, med översättning av Jenny Franke, och boken riktar sig till barn från tre år.

Redan i det första uppslaget presenteras huvudpersonen Pablo, en grispojke i röda byxor. Han tappar jämt bort saker, och när han går längs gatan med blicken mot skyn har han en ryggsäck som inte är stängd. Bakom honom bildas ett spår av teckningar och pennor på trottoaren. De vuxna stadsdjuren runtomkring är upptagna med sina egna sysslor. Någon läser en bok, någon annan har bara ögon för sitt barn. Det är en vardaglig scen, men just därför blir den också avslöjande: det här är inte första gången det händer.

Berättelsen bygger på en lång rad igenkännbara situationer. Boken räknar upp allt från badbyxor som lämnas kvar i havet till fyra tandborstar på fyra olika övernattningar. Där finns också en penna vid namn Einstein-pennan. Listan över förlorade ting är både rolig och allvarlig. Den visar att små förluster kan kännas stora, och att ingen är ensam om att vara en virrpanna. Tillägnan till just ”alla virrpannor” gör boken till en varm läsning, inte en pekpinne.

Bokens form lämpar sig också väl för högläsning. Textmängden är begränsad, medan bilderna inbjuder till att stanna upp. Därför kan varje uppslag bli en liten upptäcktsfärd för den som läser tillsammans med ett barn.

Felicita Sala är född i Rom 1981 och arbetar i blandteknik. Hennes bildspråk har ofta jämförts med den italienska kollegan Beatrice Alemagna, och i den här boken märks släktskapet. Färgerna rör sig från grå stadsmiljöer och murrigt bruna toner till klarare inslag av gult, rött, blått och rosa. Det gör att bilderna både känns jordnära och lekfulla. Samtidigt som illustrationerna är myllrande och roliga att utforska, bär de ett stillsamt allvar. Boken tar barns frågor om förlorade saker på allvar, utan att bli tung.

Med ”Vart tar alla saker vägen?” ansluter Felicita Sala till en bredare rörelse inom den moderna bilderboken. Under de senaste åren har flera uppmärksammade titlar kretsat kring samma tema. Sara Lundbergs ”Glömdagen”, Beatrice Alemagnas ”Sånt som försvinner” och Ester Chiedza Roxberg och Maya Jönssons ”Gosedjurstaxin” har alla använt borttappade eller glömda saker som utgångspunkt. Att ämnet återkommer säger något om vad bilderboken kan göra i dag: den ger de yngsta barnen ett sätt att närma sig existentiella frågor i en form som de själva kan hålla i.

Italienska bilderboksillustratörer har länge haft en stark ställning i Europa. Redan under 1900-talet etablerade formgivare som Bruno Munari och Enzo Mari en tradition av experimentella, formmedvetna bilderböcker. Felicita Sala står i den traditionen, men med ett mer berättande uttryck som tilltalar en bred publik.

För Natur & Kultur är utgivningen en del av en lång tradition av att föra in internationella barnböcker på den svenska marknaden. Förlaget grundades 1922 och ägs av en fristående stiftelse. Under decennier har det publicerat allt från facklitteratur och läromedel till svenska och översatta barnböcker. Italienska bilderböcker är fortfarande mindre vanliga i svensk översättning än engelska, men de har en etablerad läsekrets. En bok som ”Vart tar alla saker vägen?” kan ses som ett tecken på ett fortsatt intresse för bilderböcker med konstnärlig prägel, där bilden är minst lika viktig som texten.

I en recension av den svenska utgåvan beskrivs boken som både tankeväckande och roligt myllrande, med ett eget bildspråk. Felicita Sala lyckas vara både igenkännbar och originell. Hennes Pablo är en konkret karaktär i en konkret vardag, men de frågor han väcker rör sig långt bortom det vardagliga.

Den svenska utgåvan av ”Vart tar alla saker vägen?” finns nu tillgänglig via Natur & Kultur, med översättning av Jenny Franke. Boken är tänkt för barn från tre år, men fungerar också som en påminnelse för vuxna om att det är mänskligt att tappa bort saker – och att allt som försvinner kanske inte är borta för alltid.