Tara Moshizi: Billiga plagg från Lager 157 har ett högt pris

Sveriges Radio Ekot har i en ny granskning avslöjat allvarliga missförhållanden vid en fabrik i Myanmar där en av klädkedjan Lager 157:s underleverantörer har sin tillverkning. Arbetare vittnar om en arbetsmiljö med outhärdlig hetta, bristande rättigheter och löner som tvingar personalen att arbeta uppemot hundra timmar övertid i månaden för att kunna försörja sig.

En kvinna beskriver arbetsdagar från halv åtta på morgonen till efter nio på kvällen, sex dagar i veckan. Enligt Ekots rapportering har missförhållandena lett till en omfattande strejk vid fabriken, där arbetarna kräver bättre villkor och högre löner.

Myanmar har sedan militärkuppen 2021 varit en alltmer svår marknad för internationella modeföretag. Juntans maktövertagande störtade den folkvalda regeringen och inbördeskriget har gjort landet både farligare och mer instabilt. Före kuppen var Myanmar en av världens snabbast växande klädproducenter med stora volymer till europeiska modekedjor, men därefter har många västerländska företag lämnat landet. Textilindustrin är ändå fortfarande en av Myanmars viktigaste exportsektorer. Branschen har under lång tid kritiserats för påtvingad övertid, hot mot fackligt engagerade och löner som inte går att leva på.

Lager 157:s reaktion på uppgifterna har hittills varit kortfattad. I ett mejlsvar till Ekot skriver företaget att man ”begärt att leverantören genomför och dokumenterar nödvändiga utredningar” och att eventuella felaktigheter ska rättas till för att samarbetet ska kunna fortsätta. Hanteringen har ifrågasatts – kritiker menar att ansvaret läggs på fabriksledningen själv i stället för på kedjans egen kontroll. Utöver mejlsvaret har företaget inte lämnat några ytterligare kommentarer.

Lager 157 grundades i slutet av 1990-talet i Gällstad utanför Ulricehamn. Kedjan växte fram med ett koncept inspirerat av Ullared, men med fokus på märkeskläder till överkomliga priser. Under de första åren köpte företaget upp partier från dyrare jeansmärken och sålde dem till priser som unga konsumenter hade råd med. Sedan ett drygt decennium säljer kedjan enbart kläder från det egna varumärket. En t-shirt kostar 30 kronor och ett par mysbyxor runt en hundralapp.

Priskonceptet har gett resultat. Förra året passerade Lager 157 fyra miljarder kronor i omsättning och redovisade en rörelsevinst på 768 miljoner kronor. Kedjan driver i dag ett trettiotal butiker i Sverige och har byggt en stark position inom lågprismode. På Instagram och TikTok marknadsförs varorna flitigt av unga influerare, vilket ytterligare stärkt varumärket bland priskänsliga konsumenter.

Det är inte första gången Lager 157 hamnar i blåsväder för arbetsvillkoren i produktionen. Redan 2024 visade en granskning från Ulricehamns Tidning att sömmerskor i Bangladesh som tillverkade kläder för kedjan inte fick en lön att leva på. Företaget avböjde då att svara på frågor per telefon. De upprepade avslöjandena väcker frågor om hur kedjan säkerställer skäliga villkor i leverantörsleden.

Granskningen sätter ljuset på en bredare samhällsfråga om svenska modeföretags ansvar i globala leverantörskedjor. Konsumentgrupper, fackförbund och politiker har under flera år pressat branschen på större transparens. EU:s nya krav på due diligence, som ska tvinga företag att kartlägga och åtgärda risker i sina leverantörskedjor, har skärpt tonläget. Flera av Sveriges största modekedjor har redan börjat publicera detaljerad information om sina fabriker, medan mindre aktörer i lågprissegmentet enligt branschbedömare ligger efter.

För Lager 157 är frågan om insyn direkt kopplad till affärsmodellen. Extremt låga priser och stora volymer skapar enligt bedömare en inneboende risk att kostnader pressas längre ner i kedjan. Samtidigt fortsätter företaget att marknadsföra sig med budskapet att man ”demokratiserar modebranschen” – en formulering som fått kritik med hänvisning till att priset för de låga prislapparna i stället betalas av textilarbetare i några av världens fattigaste länder.

Framöver blir det avgörande hur Lager 157 följer upp löftena om utredningar. Ekots avslöjande har riktat rampljuset mot kedjan, och konsumenter, myndigheter och omvärld väntas följa utvecklingen noga. Om granskningen leder till faktiska förändringar i inköpspolicyn återstår att se.