Operan inviger med nygjord balett om sex

Om några veckor stängs det gamla operahuset vid Gustav Adolfs torg i Stockholm för en omfattande renovering som beräknas pågå i fem år och kosta 3,25 miljarder kronor. Under tiden flyttar Kungliga Operan verksamheten till det nybyggda kulturhuset Gasometer, en ombyggd gasklocka ritad av arkitekten Ferdinand Boberg, som rymmer över 1 500 åskådare. Operans vd Fredrik Lindgren lovar att den nya scenen ska ge både publiken och artisterna bättre sikt och akustik än den nuvarande.

Den stora satsningen innebär att Kungliga Baletten får inviga scenen den 9 april med världspremiären av ”Lustra”, ett nytt helaftonsverk av koreografen Alexander Ekman. Balettchefen Anders Hellström berättar att det krävdes övertalning för att få Ekman att göra ett verk i full längd. I ett förinspelat videomeddelande förklarar Ekman att han har försökt översätta ämnet sexualitet till något poetiskt, men att han nu vågar utforska mörkare sidor. Han konstaterar att undersökningar visar att unga har mindre sex än tidigare, och att vi kanske har lärt oss att vara åtråvärda men inte att se varandra på djupet.

Vårens första operapremiär blir ”Requiem”, ett allkonstverk med 150 sångare, dansare och musiker under ledning av regissören och koreografen Örjan Andersson. Uppsättningen tar sig an Verdis dramatiska mässa om död och återuppståndelse, som Andersson själv beskriver som ”en maxad upplevelse att bära med sig resten av livet”. Medverkande är både barn och äldre, vilket ger en bred ensemble.

Även Unga Operan får nya lokaler, men inte i Gasometer. Istället blir Scenkonstmuseet, granne med Dramaten, bas för den yngre publiken. Där invigs scenen redan den 13 februari med danssagan ”Vem där?”. Chefen Ellen Lamm avslöjar att Unga Operan under renoveringsperioden ska besöka alla Sveriges 290 kommuner – en turné som finansieras via en donation och som i de flesta fall innebär att pedagoger leder workshops och prova på-aktiviteter för barn. ”Vi kommer att åka överallt. Mig veterligen har det aldrig skett tidigare”, säger hon.

Flytten till Gasometer är ett av de större kulturprojekten i Stockholm på flera decennier. Den gamla gasklockan från 1899 har genomgått en omfattande omvandling för att bli en modern operascen med toppmodern teknik, samtidigt som byggnadens industriella karaktär bevarats. För operapubliken innebär det ett nytt sätt att uppleva framträdanden, med närmare kontakt mellan scen och salong än i det klassiska operahuset.

Förutom ”Lustra” och ”Requiem” står flera andra produktioner på vårens program. Leoncavallos ”Pajazzo” i regi av Nora Nilsson får premiär den 27 maj, och i juni blir det en balettafton med verk av George Balanchine och William Forsythe under titeln ”Playlist”. Dessutom planeras en konsert med Hovkapellet och barytonen Peter Mattei den 13 juni.

Renoveringen av det gamla operahuset har varit omdiskuterad, inte minst på grund av kostnaderna. Men enligt operaledningen är den nödvändig för att åtgärda eftersatt underhåll och anpassa byggnaden till moderna krav på tillgänglighet, teknik och säkerhet. Under exilen kommer verksamheten att vara utspridd över flera scener i staden, vilket enligt bedömare kan påverka biljettförsäljningen initialt. Samtidigt ser man en möjlighet att nå nya publikgrupper, särskilt genom Unga Operans satsning på att turnera i hela landet.

Kulturscenen i Stockholm genomgår just nu en rad omvandlingar. Förutom Operans flytt har flera teatrar och museer påbörjat eller planerat omfattande upprustningar. Det råder en bred politisk enighet om att kulturlivet måste ha ändamålsenliga lokaler, men finansieringen har varit en känslig fråga i regionen. Operans nya hem i Gasometer, som ligger i området kring Slussen, väntas också bli en magnet för turister och bidra till att vitalisera en stadsdel som genomgår stora förändringar.

Med en säsong som blandar nyskriven koreografi med klassiska verk visar Kungliga Operan att man vill vara både tradition och förnyelse, trots att huset är stängt. Ledningen betonar att publiken kan förvänta sig samma höga konstnärliga kvalitet även i de tillfälliga lokalerna – och att de fem åren ska ses som en investering i en framtidssäker operaverksamhet. Fredrik Lindgren sammanfattar: ”Alla kommer att höra och se bra, det kan jag lova.”