Tidningsutgivare rasar mot Metas nya avtal – oro för att utnyttjas för AI

Flera organisationer som företräder nyhetsmedier kräver att Meta, bolaget bakom Facebook, Instagram och WhatsApp, ska riva upp sitt nya avtal för mediepublikationer. Avtalet har väckt larm efter att det uppfattats ge Meta rätt att använda nyhetsartiklar för att träna företagets AI-system. Meta har redan ändrat vissa skrivningar, men enligt kritikerna räcker det inte. De vill att hela avtalet skrotas.

Bakgrunden är en allt hårdare kamp om rätten till innehåll som publiceras på nätet. Mediehusens artiklar har blivit en eftertraktad råvara för techbolag som utvecklar generativa AI-modeller. Genom att mata systemen med stora mängder text kan bolagen bygga tjänster som skriver svar, sammanfattar nyheter och svarar på frågor. För Meta, som satsar stort på AI, är tillgång till journalistik av hög kvalitet strategiskt värdefull.

Det nya avtalet var tänkt att reglera hur mediernas material ska få användas. Men medieorganisationerna uppfattar formuleringarna som alltför vida. De befarar att rättigheterna att publicera och träna AI inte är tillräckligt avgränsade. Enligt kritikerna riskerar journalisternas arbete att bli gratis råvara för Metas kommersiella AI-produkter. Flera organisationer har därför krävt att avtalet ska dras tillbaka i sin helhet.

Meta har svarat med att justera texten, men kritiken kvarstår. Företrädare för medierna menar att grundproblemet inte är enskilda formuleringar utan att avtalet i sig ger techjätten för stor makt över hur journalistiskt innehåll används. De vill se tydliga regler som skyddar upphovsrätt och redaktionellt oberoende, snarare än att varje mediehus ska förhandla med ett globalt bolag på egen hand.

Frågan är inte ny, men den har blivit akut i takt med att AI-genererat innehåll sprider sig. I flera länder har mediebolag och AI-företag hamnat i konflikt. OpenAI, företaget bakom ChatGPT, har valt en annan väg genom att teckna licensavtal med en rad mediehus, däribland Associated Press, Le Monde och Axel Springer. Avtalen ger OpenAI tillgång till nyhetsmaterial för att träna och förbättra sina modeller, samtidigt som mediehusen får betalt och i vissa fall kan publicera AI-tjänstens svar med källhänvisningar.

Även Google har tecknat avtal med mediebolag och betalar för innehåll som används i sin AI-drivna söktjänst. Meta däremot har under flera år tonat ner sitt fokus på nyheter. Facebooks nyhetsflöde har nedjusterats till förmån för innehåll från vänner och familj. Företaget har i bland annat Australien och Kanada valt att blockera nyhetsinnehåll snarare än att betala för det, när regeringar infört lagar som tvingar techjättarna till ersättning. Den nya kritiken mot avtalet kommer därför mot en bakgrund av ett ansträngt förhållande mellan Meta och nyhetsbranschen.

För medierna handlar frågan både om ekonomi och om demokrati. Annonsintäkter har sedan länge flyttat från traditionella tidningar till techplattformar. Många mediehus har byggt upp digitala prenumerationer, men samtidigt blivit allt mer beroende av trafik från Facebook och Google. Om AI-tjänsterna nu kan sammanfatta nyheterna utan att läsarna klickar vidare till mediehusens sajter, hotas ännu en inkomstkälla.

I EU pågår en anpassning till nya regler för artificiell intelligens. EU:s AI-förordning ställer krav på transparens när upphovsrättsskyddat material används för att träna modeller. Företag som utvecklar generativa AI-system ska enligt förordningen dokumentera vilka texter, bilder och andra verk de har använt. Det ger upphovsrättsinnehavare ett starkare verktyg, men tillämpningen är fortfarande oklar. I Sverige har flera mediehus och författarorganisationer krävt att AI-bolagen ska respektera upphovsrätten och att licensavtal ska tecknas på rimliga villkor.

Kritiken mot Meta visar att avtalen mellan techjättar och mediebolag inte enbart handlar om pengar. De handlar också om vem som ska definiera vad som är tillåtet att göra med journalistiskt material. Medieorganisationernas krav på att avtalet ska skrotas kan därför bli en viktig markering i en bredare internationell debatt om AI, upphovsrätt och yttrandefrihet. Utan tydliga spelregler riskerar journalistiken att undergrävas av de plattformar som en gång hjälpte den att nå nya läsare.