Isobel Hadley-Kamptz: Förlorar man Texas förlorar man hela landet

Texas brukar beskrivas som den mest pålitliga av republikanska hörnpelare. Delstaten med smeknamnet The Lone Star State har styrts helt av Republikanerna i 24 år, med senatorer, guvernör och delstatsparlament från ett och samma parti. Men när valresultaten räknades under natten stod det klart att något historiskt hade inträffat. I de mest inbitet republikanska valdistrikten – och i valkretsar som ritats om för att säkra republikanska segrar – valde väljarna att göra uppror. Ordet jordbävning räcker knappt till.

Den republikanske senatskandidaten Ken Paxton förlorade med nästan tio procentenheter mot demokraten James Talarico. Samtidigt fick den sittande guvernören Greg Abbott se sig besegrad av utmanaren Gina Hinojosa. Paxton varnade i kampanjens absoluta slutskede för att en förlust i Texas skulle innebära att Republikanerna förlorar hela Amerika. Hans ord kom att bli profetiska.

Valresultatet är desto mer anmärkningsvärt med tanke på de resurser som satsades på den republikanska kampanjen. Världens rikaste man, Elon Musk, gav 212 miljoner dollar till Paxtons kampanj – motsvarande runt två miljarder kronor. Republikanerna spenderade dubbelt så mycket på reklam som Demokraterna under valrörelsen. Både Donald Trump och J.D. Vance ägnade sig åt upprepade personangrepp mot Talarico. Inget av det räckte.

Förklaringarna till väljarnas revolt är flera. En central faktor är missnöjet med Donald Trump, som sträcker sig långt in i konservativa kretsar. Hans krig mot Iran har både drivit upp bränslepriserna och skickat amerikanska soldater i döden för ett ändamål som många väljare har svårt att se poängen med. Tullarna mot omvärlden har betalats av vanliga konsumenter, precis som ekonomerna förutspådde. I invandringsfrågan – traditionellt en republikansk paradgren – är bara 37 procent av väljarna nöjda med presidentens arbete. De flesta vill se en reglerad invandring, men en överväldigande majoritet tar avstånd från migrationspolisens brutalitet och de regelbundna gripandena och utvisningarna av hederliga, hårt arbetande människor.

Det här har framför allt påverkat väljare med latinamerikansk bakgrund. Gruppen har historiskt varit lojal mot Demokraterna men har med sina allmänt konservativa värderingar alltmer lutat åt Republikanerna. I Texas strömmade de nu till vallokalerna för att markera sitt missnöje med presidenten och hans parti.

En ytterligare bidragande orsak tros vara Donald Trumps beslut att peta den populäre sittande senatorn John Cornyn från valsedeln till förmån för Ken Paxton – en politiker som kallats USA:s näst mest korrupte efter Trump själv. Även de omritade valkretsarna, som skapats specifikt för att säkra republikanska mandat, tycks ha vänt tillbaka mot partiet. Väljarna i de distrikten utnyttjade helt enkelt den makt de getts vid valurnan.

Texas är inte vilken delstat som helst. Med sina 40 elektorsröster är den en jätte i presidentvalet, och dess ekonomiska tyngd är svår att överskatta. Delstaten är USA:s överlägset största producent av olja och naturgas – tack vare skifferrevolutionen står den för omkring 40 procent av den amerikanska råoljeproduktionen. Energisektorn är ryggraden i ekonomin, och politiska förändringar i Austin får återverkningar långt utanför Texas gränser. Ett demokratiskt genombrott i en sådan delstat skulle inte bara omforma den politiska kartan inför nästa presidentval, utan också skicka chockvågor genom den globala energimarknaden.

Frågan är nu vad detta betyder för Republikanerna nationellt. Att partiet i åratal tagit Texas för givet har länge varit en känd sårbarhet. Med en växande latinamerikansk befolkning och en demografisk förändring i storstäderna som Houston, Dallas och Austin har delstaten blivit allt mindre förutsägbar. Om Ken Paxtons profetia håller i sig – att den som förlorar Texas förlorar Amerika – kan nattens val bli en vändpunkt för hela den amerikanska politiken.