Max Hjelm: Demokraternas pantade strategi är som en gåva till Trump

Mellanårsvalet i USA 2022, som avgörs den 8 november, har från start präglats av smutskastning, mörka kampanjpengar och anklagelser om valfusk. Valet gäller hela representanthuset, en tredjedel av senaten och ett stort antal guvernörsposter, och ses som en första folkomröstning om Joe Bidens presidentskap. Republikanerna har i flera delstater ritat om valdistrikt till sin fördel, medan Demokraterna svarat med samma metod på andra håll. Världens rikaste man har pumpat in stora belopp för att stödja sina favoriter. I delstaten Alaska har en valtaktisk manöver från Demokraterna väckt särskild uppmärksamhet – partiet ska ha försökt utnyttja namnförväxlingar för att stjälpa den sittande republikanske senatorn Dan Sullivan.

Dan Sullivan ställer upp för omval i en av årets mest uppmärksammade senatsronder. Hans främsta utmanare är demokraten Mary Peltola, som tidigare i år gjorde en politisk entré genom att vinna ett fyllnadsval till representanthuset. Men när valet närmade sig stod väljarna inför en ovanlig situation: två personer med namnet Dan Sullivan fanns med i valet.

Den andre Dan Sullivan är en pensionerad läkare, i media ofta kallad ”den andre Dan Sullivan”. Redan när han anmälde sig väckte det misstankar bland republikaner. Var han planterad av motståndarna för att förvirra väljare och kapa röster från den sittande senatorn? Donald Trump har krävt att valresultatet i Alaska inte ska godkännas om röster på den andre Dan Sullivan får den riktige Dan Sullivan att förlora – ett krav som avvisats av delstatens domstolar. Länge saknades dock bevis för att någon låg bakom namninsatsen.

Förra veckan publicerade New York Times en granskning som gav misstankarna stöd. Enligt tidningen har personer ur Mary Peltolas kampanj legat bakom en operation där flera personer med samma namn som republikanska kandidater uppmanades att ställa upp i valet. Syftet var att splittra de konservativa rösterna och öka Peltolas chanser i ett val som väntas bli jämnt.

Taktiken är inte ny, och den är inte nödvändigtvis olaglig. Liknande metoder har använts av båda partierna tidigare i amerikansk politik. Redan 1946 betalade John F. Kennedys far, Joseph Kennedy, en vaktmästare med rätt namn för att ställa upp i sonens första primärval till kongressen, i syfte att förvirra väljare och minska motståndarens chanser.

New York Times har fått kritik för publiceringen, då den anses kunna skada Demokraternas kampanj inför valet. Samtidigt försvaras tidningen av dem som menar att det är journalistikens uppgift att granska makten, oavsett politiska konsekvenser.

För Donald Trump är avslöjandet en gåva. Den förre presidenten har sedan valförlusten 2020 konsekvent, men utan grund, hävdat att presidentvalet var riggat. Uppemot hälften av de republikanska väljarna uppges tro honom. Inför mellanårsvalet har Trump förberett sig för att kunna ifrågasätta också detta valresultat. Han har bland annat utlovat en miljon dollar till den som kan bevisa valfusk. Alaskamanövern ger honom nu konkret bränsle för påståendena om ett korrupt valsystem.

Oavsett hur valet i Alaska slutar kan Trump peka på händelsen som bevis för att systemet är ruttet och att hans motståndare är fuskare. En del väljare kommer att tro honom. Andra kommer att dra slutsatsen att alla politiker är lika opålitliga. För Demokraterna, som profilerat sig som försvarare av demokratiska institutioner mot Trumps angrepp, innebär avslöjandet en prestigeförlust.

Senatsvalet i Alaska har betydelse långt utanför delstatens gränser. Platsen kan bli avgörande för maktbalansen i den amerikanska senaten, där Demokraterna försvarar en knapp majoritet. Delstaten har sedan 2020 ett system med rangordnade valsedlar, där väljarna listar kandidaterna i preferensordning i stället för att rösta på en enda kandidat. Systemet har gjort valrörelsen mer komplex och öppnat för nya taktiska manövrar. Alaska blir därmed en fallstudie för hur moderna valsystem kan utnyttjas – en fråga som lär bli aktuell i fler delstater efter årets val.