Lisa Magnusson: Morden kamoufleras med lögner – men Iran avslöjar sig

Svensk medborgare avrättad i Iran – internationell oro över ökande dödsstraff

En svensk-iransk man i 35-årsåldern, hemmahörande i Marks kommun, har avrättats av iranska myndigheter. Mannen greps i Iran i juni förra året och anklagades för att ha spionerat för Israel. Detaljerna kring fallet är begränsade, men det står klart att avrättningen genomfördes trots svenska myndigheters försök att ingripa.

När beskedet om den förestående avrättningen nådde Sverige försökte utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) etablera kontakt med iranska myndigheter, men dessa gjorde sig oanträffbara. Enligt rapportering från P4 Sjuhärad genomfördes avrättningen utan att någon ordentlig rättsprocess ägt rum.

Den iranska regimens hantering av fallet följer ett etablerat mönster. Iran erkänner inte dubbelt medborgarskap och betraktar alla med iranskt medborgarskap som uteslutande iranska medborgare. Detta gäller även svenska kvinnor gifta med iranska män och deras barn, vilket allvarligt begränsar svenska ambassadens möjligheter att ge konsulärt stöd.

Svenska diplomatiska representanter tillåts sällan träffa svensk-iranska medborgare som frihetsberövats, och de anklagade får ofta inte ens kännedom om exakt vilka anklagelser som riktas mot dem.

Fallet uppvisar tydliga likheter med situationen för Ahmadreza Djalali, forskaren från Karolinska Institutet som fängslades i Iran 2016 när han besökte landet för att delta i workshops om katastrofmedicin. Även Djalali dömdes till döden för påstått spioneri för Israel, eller ”korruption på jorden” som den formella anklagelsen lyder. Trots att inga konkreta bevis presenterats mot honom sitter han fortfarande fängslad under dödshot.

Internationella organisationer, inklusive FN, har upprepade gånger uppmanat Iran att upphäva dödsdomen mot Djalali och frige honom omedelbart, men utan framgång. De iranska myndigheterna har konsekvent ignorerat internationella påtryckningar i dessa frågor.

Iran har länge varit ett av de länder i världen som utför flest avrättningar. Denna trend har förstärkts sedan 2022 när den iranska moralpolisens dödliga våld mot studenten Jina Mahsa Amini – som arresterades för att ha visat för mycket hår under sin slöja – utlöste omfattande protester i landet. De pågående konflikterna med USA och Israel i regionen har inte minskat regimens vilja att använda dödsstraff som maktmedel.

Många av de avrättade anklagas för att vara ”guds fiender” eller för ”korruption på jorden” – vaga anklagelser som regimen använder för att avpolitisera sina handlingar. I praktiken fungerar dessa anklagelser som ett sätt att tysta oliktänkande och avskräcka från opposition mot regimen.

I samband med den svensk-iranske medborgarens avrättning dödades även tre andra personer, enligt rapportering från Reuters. En av dem uppges ha varit en populär brottare, endast 19 år gammal. Den systematiska bristen på transparens kring avrättningarna gör det särskilt viktigt att det internationella samfundet fortsätter uppmärksamma situationen.

Svenska myndigheter har uttalat sig kritiskt mot avrättningen, men möjligheterna till konkreta åtgärder är begränsade. Den diplomatiska krisen kommer sannolikt att ytterligare försämra de redan ansträngda relationerna mellan Sverige och Iran.

Människorättsorganisationer har länge kritiserat Irans rättssystem för att sakna grundläggande rättssäkerhetsgarantier. Erkännanden framtvingas ofta genom långvarig isolering, hot och tortyr, vilket gör det omöjligt att tala om rättvisa processer.

Medan den internationella uppmärksamheten kring Irans kärnenergiprogram och regionala konflikter ofta dominerar nyhetsflödet, fortsätter regimens systematiska människorättskränkningar mot både egna medborgare och personer med dubbelt medborgarskap. Amnesty International och andra organisationer fortsätter att dokumentera dessa övergrepp och kräva ansvarsutkrävande.