Trumps namn plockas ner från Kennedy Center

En dramatisk händelse utspelade sig under fredagskvällen och natten till lördag i Washington DC, när Donald Trumps namn till slut togs bort från Kennedy Center för scenkonst. Det som började som en arbetsdag i normalt tempo utvecklades till en mångårig spektakulär händelse som lockade hundratals nyfikna åskådare på plats och uppemot hundratusen tittare via tv-kanalen MS Nows livesändning.

Arbetet med att montera bort de stora bokstäverna började strax efter lunch lokal tid på fredagen. Arbetare började långsamt sätta upp en byggställning som sträckte sig upp mot bokstäverna i Donald Trumps namn, vilka hade placerats ovanför John F Kennedys namn på den ikoniska kulturbyggnaden.

Det som från början var tänkt som en relativt snabb procedur blev i stället en utdragen process som drog ut långt in på natten. Åskådarna, som till en början var i glatt humör och sjöng och dansade, fick vänta i timmar innan någon konkret nedmontering började. Först klockan 03 på lördagsmorgonen lokal tid började bokstäverna faktiskt monteras ner.

Händelsen utgör ett betydande bakslag för Donald Trump, som under det senaste året har tagit kontroll över det prestigefyllda kulturcentret. I februari 2025 tillsatte han en lojal styrelse för institutionen, och kort därefter valde styrelsen honom som ordförande. I december samma år fattade styrelsen beslutet att Donald Trumps namn skulle sättas upp på byggnaden.

The John F Kennedy Memorial Center for Performing Arts fick sitt långa officiella namn år 1964, bara två månader efter mordet på dåvarande presidenten John F Kennedy i Dallas. USA:s kongress tog beslutet om namngivningen eftersom de ville att byggnaden skulle fungera som ett levande monument efter presidenten.

När Donald Trumps namn lades till väckte det kraftiga protester, inte minst från John F Kennedys egna släktingar. Systerdottern Maria Shriver, tidigare gift med Kaliforniens guvernör Arnold Schwarzenegger, skrev i ett inlägg på sociala medier att beslutet var ”bortom allt förstånd”.

Beslutet att lägga till Trumps namn överklagades till domstol, och för två veckor sedan fick kritikerna rätt. En federal domare bestämde då att Donald Trumps namn skulle tas bort från såväl hemsidan och sociala medier som från den fysiska byggnaden. I sitt beslut skrev domaren tydligt: ”Kongressen gav Kennedy Center sitt namn, och bara kongressen kan ändra det.”

Justitiedepartementet gjorde upprepade försök att få beslutet upphävt ända fram till sista minuten, men nekades under fredagen när tidsfristen löpte ut. Vid midnatt hade byggarbetarna fortfarande inte tagit bort presidentens namn, vilket fick de väntande åskådarna att bua och ropa ”skam” efter att ha väntat i timmar utan resultat.

I ett sista desperat försök lämnade justitiedepartementet in en ansökan om respit hos domstolen och begärde att de skulle få tolv timmar till på sig. Som anledning hävdade de att ett åskoväder hade drabbat huvudstaden, vilket gjorde att byggarbetarna behövde ta en paus av säkerhetsskäl.

Argumentet höll dock inte för närmare granskning. Ovädret varade bara en halvtimme och var inte tillräckligt kraftigt för att stoppa ens den svenska ambassadens midsommarfirande på National Mall, som ligger bara någon kilometer bort från Kennedy Center.

Efter hand blev det uppenbart att byggbolaget hade fått instruktioner att klä in fasaden i ett enormt draperi. Syftet var tydligt att hindra allmänheten från att se när namnet togs bort. Detta beslut tolkades av många som ett försök att undvika ytterligare uppmärksamhet kring den känsliga händelsen.

Trots försöken att skärma av arbetet lyckades en fotograf ändå ta bilder från sidan, vilket bekräftade att arbetet med att ta bort namnet verkligen var igång. Bilderna spreds snabbt på sociala medier och i nyhetsmedia.

Händelsen illustrerar den fortsatta spänningen kring Donald Trumps arv och inflytande över amerikanska institutioner. Kennedy Center, som är en av USA:s mest prestigefyllda kulturinstitutioner, har länge ansetts som en neutral plats för scenkonst och kultur. Försöket att koppla Trumps namn till byggnaden sågs av många som en politisering av en institution som borde stå över partipolitik.

Fallet visar också på betydelsen av kongressens makt över federala institutioner och namngivning av offentliga byggnader. Domarens beslut att endast kongressen kan ändra namnet på Kennedy Center är ett tydligt exempel på den amerikanska maktdelningsprincipen i praktiken.