Oscar Jonsson: Ryssland tjänar 1,4 miljarder om dagen på kriget i Iran

Rysslands ekonomi får nytt liv genom kriget i Iran

2026 inleddes med en ekonomisk kris för Ryssland. Redan i februari uppgick budgetunderskottet till 1,5 procent av BNP – en nivå man tidigare beräknat skulle nås först efter ett helt år. Intäkterna från olje- och gasexporten hade samtidigt rasat med 47 procent på årsbasis, vilket motsvarade en förlust på cirka 92 miljarder kronor. Under samma period ökade de ryska utgifterna med 5,8 procent.

Den ohållbara makroekonomiska situationen tvingade det ryska finansdepartementet att instruera samtliga departement att skära ned sina budgetar med 10 procent. Undantag gjordes dock för försvars- och säkerhetssektorerna, vilket speglar regimens prioriteringar. För att balansera budgeten krävdes ett oljepris på minst 59 dollar per fat, men i januari låg priset på endast 41 dollar och i februari på 44,6 dollar.

Sedan förändrades situationen drastiskt. När kriget i Iran bröt ut steg priset på rysk Uralolja till omkring 90 dollar per fat. Enligt Financial Times tillför detta Ryssland cirka 1,4 miljarder kronor extra dagligen. Om priset på rysk olja stabiliseras kring 75 dollar per fat kommer Ryssland att få ungefär 360 miljarder kronor i extraintäkter under 2026, vilket motsvarar nästan 1,5 procent av landets BNP. Om Hormuzsundet förblir stängt och attackerna mot Gulfstaterna fortsätter kan oljepriset stiga ytterligare.

För Kreml kom denna ekonomiska livlina vid en kritisk tidpunkt. De ökade intäkterna kommer med all sannolikhet att investeras i den ryska regimens främsta prioritet – kriget i Ukraina och den fortsatta militära upprustningen. Dessa resurser ger Ryssland möjlighet att upprätthålla sin krigsinsats trots de ekonomiska motgångar landet tidigare stod inför.

Irankriget har också fått en annan oväntad konsekvens som gynnar Ryssland. USA:s förråd av avancerade luftvärnsrobotar töms i alarmerande takt. Under endast tre dagars strider i Iran har USA, Israel och Gulfstaterna använt fler Patriotrobotar än vad Ukraina har haft till sitt förfogande under de senaste fyra åren.

Patriotrobotar, särskilt modellen PAC-3 MSE, är avgörande för att bekämpa ballistiska robotar. Ryska ballistiska robotar, som flyger flera gånger snabbare än ljudets hastighet, utgör ett allvarligt hot mot ukrainsk kritisk infrastruktur och strategiska mål. Att ersätta de luftvärnsrobotar som nu förbrukats i Irankriget kommer att ta flera år. Pentagon har under de senaste åren i genomsnitt beställt 270 PAC-3-robotar årligen, en mängd som kan förbrukas på bara några dagar i intensiva strider.

Tillverkaren Lockheed Martin har visserligen ökat sin produktion, men det kommer att dröja nästan ett decennium innan företaget når en årsproduktion på 2 000 robotar. Som jämförelse har Ryssland lyckats öka sin produktion av ballistiska Iskanderrobotar från cirka 70 till mellan 500 och 600 enheter per år. Ukraina tvingas nu ransonera sitt luftvärn och använda endast en luftvärnsrobot per inkommande attack, trots att det normalt krävs flera för att säkert neutralisera ett hot.

Rysslands främsta strategi för att vinna kriget i Ukraina är den systematiska bombkampanj som genomförs mot ukrainska städer och infrastruktur. Målet är att slå ut samhällets funktionalitet, lamslå ekonomin och bryta befolkningens försvarsvilja. Trots Ukrainas imponerande motstånd blev effekterna av de ryska robotangreppen tydliga redan i vintras, då elförsörjningen i Kiev och andra städer slogs ut.

Samtidigt har det diplomatiska trycket för en förhandlingslösning avtagit. President Putins talesperson Dmitrij Peskov har lakoniskt konstaterat att det råder en paus i förhandlingarna eftersom Washington ”är upptaget med annat”.

Sammantaget ger kriget i Iran Ryssland både ekonomiskt andrum och strategiska fördelar. De ökade oljeintäkterna förbättrar statsfinanserna och ger Kreml tid att fortsätta sin bombkampanj mot Ukraina. De ukrainska luftvärnsresurserna minskar snabbt, och det är osannolikt att Ukraina prioriteras när det gäller fördelningen av den begränsade produktionen av luftvärnsrobotar. När det diplomatiska trycket samtidigt har lättat framstår Ryssland paradoxalt nog som den enda tydliga vinnaren i Irankriget – trots att landet förlorat ytterligare en bundsförvant.