KI: Nästa regering kan ha 95 miljarder kronor i ofinansierade reformer, enligt institutet.

Konjunkturinstitutet, myndigheten som bevakar den svenska ekonomin, presenterade på torsdagen en ny prognos som ger en mer positiv bild av det statsfinansiella läget än vad regeringen tidigare signalerat. Enligt institutets beräkningar finns det utrymme för ofinansierade reformer på cirka 95 miljarder kronor under de kommande fyra åren, det vill säga under nästa mandatperiod.

De nya siffrorna bygger på antagandet att utgifterna inte räknas upp i takt med inflationen, samtidigt som skatteintäkterna följer den allmänna ekonomiska tillväxten. Detta skapar automatiskt ett ökat överskott i de offentliga finanserna, vilket i sin tur frigör det utrymme som nu pekas ut.

Finansminister Elisabeth Svantesson har tidigare varit tydlig med att utrymmet för nya reformer är mycket begränsat under de kommande åren. Hennes bedömning har varit att det i princip inte finns något spelrum alls. Konjunkturinstitutets prognos målar dock upp en annan bild, även om direktören Albin Kainelainen är noga med att nyansera siffrorna.

– Budgetmarginalen är lägre än i Konjunkturinstitutets tidigare beräkningar, ungefär hälften så stor för de kommande tre åren, säger han och fortsätter:

– Historiskt sett är det fortfarande en liten summa. Vi har tittat på samtliga prognoser sedan 2015, och den här marginalen är inte extrem, men den är tydligt lägre än vad vi normalt brukar se.

Bakgrunden till de stora underskott som präglar de närmaste åren är flera. Dels handlar det om en allmänt svag konjunktur, dels om stora och nödvändiga satsningar på försvaret. Enligt Konjunkturinstitutets beräkningar uppgår underskotten i de offentliga finanserna till runt 200 miljarder kronor både i år och nästa år. Först fram emot 2028 väntas siffrorna förbättras, men även då beräknas statsfinanserna visa ett underskott.

En viktig osäkerhetsfaktor i prognosen är vad som sker med stödet till Ukraina. De siffror som presenterades på torsdagen tar inte höjd för några nya, ofinansierade stödpaket till det krigsdrabbade landet. Skulle regeringen besluta om ytterligare stöd blir pressen på statsfinanserna motsvarande större. De stora försvarsinvesteringar som redan ligger i planen håller sig däremot inom ramen för de beräknade utgifterna, men de bidrar samtidigt till att hålla underskotten kvar på en förhållandevis hög nivå.

Trots de röda siffrorna i prognosen vill Kainelainen inte tala om en ekonomisk kris. Han påpekar att den svenska statsskulden fortfarande är mycket låg i ett historiskt perspektiv, vilket ger en god grund att stå på.

– Statsskulden är fortfarande väldigt låg, men de underskott vi ser nu är stora jämfört med vad vi har haft under de senaste 30 åren. Det är inte hållbart i längden att ha en sådan här utveckling av de offentliga finanserna, säger han.

Frågan är därmed hur snabbt politiker behöver agera för att styra tillbaka ekonomin mot det överskottsmål som riksdagen beslutat om. Målet innebär att de offentliga finanserna ska visa ett överskott på 0,33 procent av bruttonationalprodukten över en konjunkturcykel. Med de underskott som nu prognostiseras lär det dröja innan det målet nås igen.

Kainelainen menar att det finns en policyrelevans i att börja anpassa politiken i en mer återhållsam riktning. Ju längre underskotten tillåts fortsätta, desto större blir risken att förtroendet för de svenska statsfinanserna urholkas. Samtidigt är det en politisk avvägning mellan att dämpa underskotten och att upprätthålla välfärd och investeringar i en tid av osäkerhet.

Prognosen från Konjunkturinstitutet ger således en bild av ett visst reformutrymme, men också av en statsfinansiell situation som kräver eftertanke. De kommande åren blir avgörande för hur balansen mellan reformer, försvar och budgetdisciplin kommer att hanteras av nästa regering.