Nya beskeden om Trumps lättade sanktioner – 60 dagars paus

En presidentorder från Donald Trump på fredagen innebär att sanktioner, restriktioner och tullar på vissa ryska varor hävs med omedelbar verkan från och med söndagen. Beslutet beskrivs ligga i USA:s nationella intresse – men redan dagen därpå tonade presidenten ner beskedet.

– Många av er vet inte vad mitt beslut är ännu, men vi kommer att komma fram till det. Ni kommer att förstå, sade Trump vid sitt residens Mar-a-Lago i Florida, enligt Reuters.

I presidentordern anges inte hur länge lättnaderna ska gälla. Utrikesminister Marco Rubio har dock gett ett besked: 60 dagar.

– Jag tror att presidenten vill använda den 60 dagar långa perioden för att analysera vad det skulle innebära för den globala ekonomin och även för den amerikanska ekonomin att införa både sanktioner och tullar, säger Rubio.

Utrikesministern understryker att översynen även omfattar andra länder, bland dem Indien, som sedan krigets början blivit en av de största köparna av rysk råolja. Landets import av rysk olja har skjutit i höjden sedan invasionen och utgör en betydande del av Rysslands energiintäkter.

– Vi behöver den tidsperioden för att undersöka allt det här och komma fram till vilken den rätta kombinationen är.

Lagpaketet som nu rivs upp frontades av den republikanske senatorn Lindsey Graham, som avled i juli. Det innefattar bland annat tullar på upp till 100 procent på varor som förs in i USA från de fem största importländerna av rysk olja och gas. Rysslands energisektor är grundbulten i landets ekonomi och den främsta finansiären av krigföringen i Ukraina, vilket gjort olje- och gasexporten till ett centralt mål för västvärldens sanktionspolitik.

Redan förra veckan beslutade USA att tillfälligt lyfta sanktionerna mot rysk diesel, efter ett telefonsamtal mellan Trump och Rysslands president Vladimir Putin som beskrivits som framgångsrikt. Beslutet fick omedelbara effekter på energimarknaden. Europeiska raffinaderier, som tidigare varit starkt beroende av rysk diesel, följde utvecklingen noga. Ryssland är en av världens största exportörer av olja och gas, och förändringar i sanktionsregimen får direkta konsekvenser för allt från fraktpriser till energipriser i Europa och Asien.

Om presidentordern nu leder till 60 dagars sanktionslättnader kommer pausen att sträcka sig över mellanårsvalet den 3 november. Först 44 dagar efter valdagen, den 17 december, går tiden ut. Det innebär att Rysslandsfrågan kan komma att bli en het valfråga i USA, där båda partierna försöker profilera sig i utrikespolitiken.

Sanktionslättnaderna har mötts av hård kritik. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har sagt att han känner sig sviken och förrådd, som om Trump valt sida i kriget. Även inom Europa är reaktionerna starka. Vid EU-toppmötet i Bryssel i torsdags var budskapet från flera ledare tydligt.

– Europa har ett enormt ansvar att fortsätta stötta Ukraina. Vi behöver mer enighet för Ukraina och mer enighet mot Ryssland, inte tvärtom, sade Sveriges statsminister Ulf Kristersson.

Kritiken kommer även från Trumps eget parti. Thom Tillis, republikansk senator i North Carolina, skriver på X att beslutet är ”bortom oansvarigt” och att administrationen ”kapitulerar för en rysk diktator”. John Cornyn från Texas, också han republikan, skriver att Lindsey Graham skulle vara förfärad – en referens till den avlidne senatorn som var en av de hårdaste rösterna mot Ryssland i kongressen.

Men det finns också stöd. Republikanen Thomas Massie från Kentucky säger sig vara glad över att Trump häver nästan alla bestämmelser i den ”idiotiska lagen” som rör Ryssland. Från ryskt håll hyllas beslutet. Rysslands ekonomiska sändebud Kirill Dmitriev kallar det ett viktigt och ”verkligen historiskt ögonblick”.

Bakgrunden till sanktionspaketet är Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, som lett till omfattande handelsrestriktioner från både USA och EU. Ryska energiprodukter har varit särskilt hårt drabbade, men sanktionerna har också kritiserats för att driva upp inflationen i väst. Med ett öga på den amerikanska ekonomin och valutgången i november tycks Trump nu vilja pröva en ny väg – men exakt hur långtgående den blir är ännu oklart.