Minst 128 gripna efter våldsamma kravaller i centrala Barcelona.

Minst 128 personer greps under våldsamma kravaller i centrala Barcelona på lördagen. Enligt uppgifter från polisen är ungefär hälften av de gripna minderåriga. Kravallerna utbröt mitt i staden och pågick under flera timmar innan ordningsmakten fick kontroll. Flera områden spärrades av och polisinsatser pågick långt in på natten.

Det är ännu oklart vad som utlöste oroligheterna. Inga enskilda grupper har tagit på sig ansvaret, och polisen har inte velat spekulera i något motiv. Händelsen ska nu utredas med hjälp av övervakningsmaterial och vittnesuppgifter. Enligt rättsexperter kan det dröja innan en tydlig bild framträder, eftersom flera olika grupper rörde sig i staden under kvällen.

Barcelona är huvudstad i Katalonien och har under lång tid varit en plats där politiska och sociala konflikter ibland övergår i våld. Den katalanska självständighetsrörelsen har genom åren mobiliserat stora demonstrationer, men oroligheterna i helgen uppges inte ha någon direkt koppling till något specifikt politiskt beslut. Lokala bedömare pekar i stället på ett bredare missnöje bland unga människor, med hög arbetslöshet och ökande boendeproblem.

Att så många av de gripna är minderåriga har väckt frågor om hur unga hamnar i kravallsituationer. I Spanien omfattas de av särskild ungdomslagstiftning, vilket innebär att påföljderna kan bli annorlunda än för vuxna. Flera sociala organisationer har under söndagen efterfrågat mer förebyggande arbete och menar att nedskärningar inom fritidsverksamhet och ungdomsvård kan vara en bidragande orsak till att allt fler tonåringar dras in i våldsamheter.

Kravallerna skapar också oro inom näringslivet. Barcelona är en av Europas viktigaste turistdestinationer och lockar varje år tiotals miljoner besökare. Staden är ett ekonomiskt centrum för Katalonien, med en stor mängd hotell, restauranger och butiker som är direkt beroende av ett tryggt stadsliv. Butiksägare i de centrala delarna har under helgen uppmanat myndigheterna att snabbt återställa ordningen, och näringslivsföreträdare varnar för att återkommande oroligheter kan påverka besöksnäringen.

Politisk reaktion lät inte vänta på sig. Från såväl regionala som nationella politiker kom under söndagen fördömanden av våldet, men också olika beskrivningar av vad som egentligen hände. Medan vissa vill se ett hårdare polisiärt agerande, pekar andra på de sociala förhållanden som kan ligga bakom ilskan hos unga människor. Den katalanska regionregeringen och den spanska centralregeringen har länge haft en spänd relation, och frågor om polisinsatser och lagstiftning är särskilt känsliga.

Liknande scener har under senare år utspelat sig i flera europeiska städer. I Frankrike, Tyskland och Sverige har kravaller ägt rum i samband med allt från arbetsmarknadsprotester till missnöje med polisen. Barcelona skiljer sig dock genom att staden samtidigt har en stark tradition av fredlig mobilisering och ett stort civilsamhälle. Enligt forskare inom urbana studier är våldsamma utbrott ofta kopplade till bristande social sammanhållning, snarare än till någon enskild politisk fråga.

Under natten mot söndagen fortsatte polisen att förhöra de gripna. Arbetet med att identifiera alla inblandade väntas ta flera dygn, och fler gripanden kan inte uteslutas. Myndigheterna har även inlett en kartläggning av hur kravallerna kunde sprida sig så snabbt i centrala Barcelona. För staden innebär helgens händelser en påminnelse om de spänningar som finns under ytan i en av EU:s mest besökta metropoler – och om de utmaningar som uppstår när ekonomiska klyftor och ungdomligt utanförskap får ta plats på gatorna.