Patient dör efter fall från balkong på Nyköpings sjukhus – dörren gick inte att låsa

En äldre man avled i somras efter att ha fallit från en balkong på fjärde våningen vid Nyköpings lasarett. Mannen vårdades på sjukhuset, men hans liv gick inte att rädda. Händelsen har väckt frågor om säkerheten för äldre patienter och om sjukhusets lokaler är anpassade för de patientgrupper som vårdas där.

Nyköpings lasarett är ett akutsjukhus i Region Sörmland och tar emot patienter från flera kommuner, däribland Nyköping, Oxelösund och Trosa. Sjukhuset har ett brett uppdrag med akutmottagning, planerad specialistvård och länsgemensamma funktioner. För många äldre i regionen är lasarettet en av de viktigaste vårdplatserna när hälsan sviktar. Därför är en händelse som denna särskilt känslig.

Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivare arbeta förebyggande och utreda alla händelser som har lett till eller kunnat leda till vårdskada. Ett dödsfall efter ett fall från hög höjd är en sådan händelse som normalt ska hanteras enligt lex Maria, det vill säga anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Syftet är att lära av det inträffade och minska risken för liknande händelser i framtiden.

En lex Maria-anmälan innebär att IVO granskar händelsen. Myndigheten kan begära in journaler, rutinbeskrivningar och beslut, och har möjlighet att genomföra inspektioner. För de anhöriga är en sådan utredning ofta den enda vägen till svar. För vårdgivaren handlar det om att så snabbt som möjligt ta lärdom av det som har hänt.

Vad som föranledde fallet är ännu oklart. Enligt vad som framkommit rör det sig om en patient, men några ytterligare uppgifter om mannens hälsotillstånd eller varför han befann sig på balkongen har inte offentliggjorts. Polisen har varit inblandad i utredningen, vilket är rutin vid oväntade dödsfall. I nuläget finns inga offentliga uppgifter som tyder på att brott misstänks. Anhöriga har underrättats.

Händelsen inträffade under en period då många avdelningar är beroende av sommarpersonal. Semesterperioden innebär ständigt nya arbetsgrupper och färre fasta läkare. Det kan i sig vara en bidragande faktor i en redan sårbar miljö, även om det är för tidigt att dra några slutsatser i det här fallet.

Fallolyckor är en av de vanligaste skadetyperna inom vården, och äldre patienter är särskilt utsatta. Nedsatt balans, medicinering och förvirringstillstånd kan göra att patienter rör sig i lokaler på sätt som personalen inte alltid kan förutse. Inom geriatrisk vård finns därför särskilda krav på låsbara fönster, höga räcken och skyddsanordningar. En balkong på en vårdavdelning är ett ovanligt inslag i moderna sjukhusmiljöer, men kan finnas kvar i äldre fastigheter. Nyköpings lasarett består, liksom många andra svenska sjukhus, av lokaler från olika byggnadsår. Frågan är om säkerhetslösningarna i byggnaderna motsvarar dagens krav.

De senaste åren har flera regioner sett över sina vårdlokaler för att minska risken för fallolyckor. Det handlar om allt från larmmadrasser och sänglarm till särskilda övervakningslösningar på avdelningar där patienter kan vara förvirrade eller desorienterade. Att en patient kan ta sig ut till en balkong och falla visar att säkerhetsarbetet måste omfatta hela vårdmiljön, inte bara patientrummen.

Region Sörmland har under flera år haft ett ansträngt ekonomiskt läge, precis som flera andra regioner. Bemanning, vårdplatser och fastighetsunderhåll konkurrerar om begränsade resurser. När trycket på vården är högt finns risk att det förebyggande säkerhetsarbetet inte hinner prioriteras. Händelsen i Nyköping kan därmed bli en del av en bredare diskussion om resurserna räcker till för en trygg vårdmiljö.

För de anhöriga är dödsfallet en personlig tragedi. För sjukvården är det ett exempel på hur sårbara vårdmiljöer kan vara, även i ett sammanhang där patienter förväntas vara trygga. Det återstår att se om händelsen leder till konkreta förändringar av rutinerna vid Nyköpings lasarett. Klart är att den har satt fingret på en fråga som rör både patientsäkerhet, byggnaders utformning och personalens arbetsvillkor.