Ryska attacker i Ukraina dödar en i Kiev och lämnar 350 000 utan el i Dnipro

En person har dödats och hundratusentals hushåll är utan ström efter nya ryska attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur. De senaste anfallen träffade mål i flera regioner under natten, uppger ukrainska myndigheter. Räddningstjänsten arbetar med att hjälpa människor samtidigt som personal kopplas in för att reparera skador på elnätet.

Attackerna följer ett välkänt mönster. Sedan vintern 2022 har Ryssland systematiskt bombat Ukrainas kraftverk, transformatorstationer och nätverk för att slå ut elförsörjningen. Målet är att bryta befolkningens motståndskraft och tvinga landet till förhandlingar. Den här gången har hundratusentals människor blivit av med elen, och i flera städer pågår nödavstängningar för att avlasta systemet.

Ukrainas energiministerium har tidigare varnat för att landet inför vintern har en mycket begränsad marginal i elproduktionen. Upprepade attacker har förstört en stor del av kapaciteten, och de anläggningar som fortfarande fungerar är hårt ansträngda. Enligt ukrainska energiföretag tar reparationerna lång tid, och varje ny attack skapar ytterligare förödelse.

De stränga vintermånaderna gör situationen extra allvarlig. Utan el stannar inte bara värmen, utan även vattenpumpar, sjukvård och kommunikationer. Lokala myndigheter har under natten inrättat uppvärmningscenter där människor kan få värme, vatten och möjlighet att ladda sina telefoner. Internationella hjälporganisationer har under de senaste veckorna varnat för en humanitär kris när kylan sätter in.

Attackerna påverkar också ekonomin. Ukraina är sedan tidigare beroende av elimport från EU-länderna, och de nya skadorna ökar trycket på landets energisystem. När företag och industrier tvingas minska sin förbrukning får det direkta konsekvenser för den ukrainska ekonomin. Samtidigt stiger kostnaderna för reparationer och för att bygga upp ett mer skyddat elnät.

Från ukrainsk sida finns en växande frustration över att luftvärnssystemen inte räcker till. Landet har fått flera system från väst, men behovet är betydligt större än vad som levererats. Experter menar att Ryssland anpassar sina taktiker och skickar allt fler drönare och robotar för att överbelasta luftvärnet. Det gör att varje ny attack blir svårare att hantera.

Internationella reaktioner har varit skarpa. EU-kommissionen och Nato har fördömt anfallen och lovat fortsatt stöd. Flera västländer har meddelat att de skyndar på leveranser av elutrustning och reservdelar för att hjälpa Ukraina att återställa elnätet. Frågan är dock om hjälpen hinner fram innan vinterns värsta period.

För vanliga ukrainare betyder attackerna att vardagen återigen störs. Många har redan vant sig vid strömavbrott, men de senaste nätterna har varit särskilt påfrestande. Människor i drabbade områden beskriver hur de sitter i mörkret och väntar på besked om när elen ska komma tillbaka. Föräldrar försöker hålla barnen varma, och äldre personer är extra utsatta när värmen försvinner.

De nya attackerna visar att Ryssland fortsätter att använda energiinfrastruktur som ett vapen i kriget. Det är en strategi som inte bara orsakar direkt skada utan också långsiktiga problem. Varje gång en transformatorstation eller ett kraftverk träffas tar det månader att reparera skadorna, och vissa delar av systemet kan inte byggas upp igen på flera år.

Ukrainas regering har uppmanat invånarna att hålla sig informerade och att följa uppmaningar om elsparande. Samtidigt betonar myndigheterna att landet inte kommer att ge vika. Men med återkommande attacker och en hotande vinter står Ukraina inför ett av de svåraste lägena sedan krigets början. Den mänskliga kostnaden är redan hög, och varje ny attack ökar pressen på ett samhälle som kämpar för att hålla igång.