Ryskspråkiga nätverk misstänks för att tvätta miljarder genom Sverige

Ryskspråkiga nätverk misstänks ha använt Sverige som en kanal för att tvätta miljarder dollar i industriell skala. Det uppger Sveriges Radio Ekot i en ny granskning. Enligt Ekot handlar det inte om enstaka fall utan om en systematisk verksamhet där svenska företag, fastigheter och banksystem utnyttjas för att ge illegala pengar en legitim fasad.

Granskningen pekar på att nätverken har byggt upp en infrastruktur för penningtvätt. Metoderna ska bland annat omfatta falska fakturor, upplägg med bulvaner och köp av tillgångar där pengar flyttas i flera steg. På så sätt blir det svårt för myndigheter och banker att se var pengarna ursprungligen kommer ifrån.

Sverige har under lång tid pekats ut som ett land med betydande risker för penningtvätt. I slutet av 2010-talet riktades hård kritik mot flera svenska storbanker efter misstankar om att de hanterat stora summor från Baltikum med koppling till penningtvätt. Swedbank, Nordea och SEB hamnade i fokus för granskningar, och Finansinspektionen konstaterade allvarliga brister i bland annat riskbedömningar och kundkännedom. Bankerna har sedan dess skärpt sina rutiner, men Ekots nya uppgifter tyder på att det fortfarande finns vägar in i det svenska finansiella systemet.

Att nätverken beskrivs som ryskspråkiga är en viktig detalj. Begreppet är bredare än ryskt medborgarskap och kan omfatta personer från flera länder i det forna Sovjetunionen. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har EU och andra västländer infört omfattande sanktioner mot ryska företag och individer. Ändå tycks stora summor kunna flyttas genom svenska kanaler utan att stoppas.

Den industriella karaktären är central. Enstaka misstänkta transaktioner kan avfärdas som misstag eller undantag, men Ekots granskning pekar på en verksamhet som bedrivits under lång tid med upparbetade metoder. Det rör sig om miljarder dollar, alltså en nivå som är svår att jämföra med vanlig ekobrottslighet. För ett litet land som Sverige är sådana flöden tillräckligt stora för att påverka hela marknader.

Penningtvätt har också konkreta samhällseffekter. När stora svarta pengar används för att köpa fastigheter pressas priserna upp i attraktiva områden. Legitima företag får svårare att konkurrera med verksamheter som finansieras av oklara medel. Det urholkar förtroendet för både finanssektorn och rättsväsendet. Internationella bedömare har flera gånger varnat för att penningtvätt kan bidra till att kriminella nätverk stärker sin ställning i samhället.

Även om bankerna har förbättrat sina kontroller, har Sverige under flera år fått kritik av internationella organisationer. Finansaktionsgruppen FATF, som sätter standarder för bekämpning av penningtvätt, har pekat på brister i den svenska regleringen och tillsynen. Sverige har gjort framsteg, men arbetet är långt ifrån avslutat. Ekots granskning visar att det fortfarande finns betydande luckor.

Enligt uppgifterna ska flera myndigheter ha tagit del av materialet. Det återstår att se om granskningen leder till förundersökningar eller nya regleringar. Det som är klart är att Sverige under en längre tid har fungerat som en nod för internationella penningflöden, och att de kontrollsystem som finns inte har räckt för att stoppa dem.

Granskningen väcker därför nya frågor om hur Sverige ska kunna skydda sitt finansiella system. Det handlar inte bara om enskilda banker eller företag, utan om hela samhällets förmåga att upptäcka och störa organiserad brottslighet. Så länge stora summor kan tvättas genom svenska kanaler riskerar både ekonomin och förtroendet för rättsstaten att skadas.