Serbisk filosofiprofessor ansluter till studenternas lista för att reformera landet: ”De har en plan”

En filosofiprofessor vid ett av Serbiens universitet har valts in på den så kallade Studentlistan, ett reforminitiativ som vuxit fram ur de omfattande studentprotester som skakat landet sedan slutet av förra året. Tatjana Paunovic, professor i filosofi, är en av 250 kandidater som studenterna har nominerat i syfte att driva igenom politiska och samhälleliga förändringar.

”Studenterna är fantastiska. De har en mycket detaljerad plan för hur allt borde förändras”, säger Paunovic.

Studentlistan har vuxit fram ur en bredare protestvåg som inleddes efter raset av en betongkonstruktion vid järnvägsstationen i Novi Sad i november 2024. Olyckan, där 15 människor miste livet, har av många beskrivits som en symbol för bristande samhällsstyrning i Serbien. Renoveringsarbeten vid stationen hade pågått under flera år, och olyckan blev startskottet för en bred kritik mot korruption och bristande ansvarsutkrävande.

Studenterna, som inledningsvis krävde att dokument kring järnvägsstationens renovering skulle offentliggöras och att ansvariga skulle avgå, har successivt breddat sin agenda. I dag omfattar kraven bland annat åtgärder mot nepotism inom offentlig förvaltning, stärkt rättsstat och reformer av utbildningsväsendet. Protesterna har blivit en av de mest omfattande medborgarrörelserna i Serbien på flera decennier och har samlat allt från gymnasieelever till pensionärer.

Att en etablerad akademiker som Paunovic ställer sig bakom initiativet markerar en ny fas i rörelsens utveckling. Hittills har studentprotesterna i första hand varit en politisk rörelse utan formella partipolitiska kopplingar. Genom att nominera egna kandidater har studenterna nu tagit steget in i den institutionella politiken – ett steg som fångat uppmärksamhet i hela regionen. Hundratals akademiker och lärare har tidigare visat solidaritet med studenterna, men Paunovic är en av de första som formellt kandiderar på Studentlistan.

Studentlistan består av 250 namn och har presenterats som ett tvärpolitiskt alternativ med fokus på transparens, rättsstat och utbildning. Förutom Paunovic återfinns flera andra akademiker, journalister, jurister och samhällsdebattörer. Enligt initiativtagarna är listan inte knuten till något etablerat parti, utan bygger på ett medborgerligt engagemang som vuxit ur proteströrelsen. I ett uttalande skriver gruppen att målet är att ”återupprätta förtroendet för det offentliga samtalet och politikens möjligheter att förändra samhället”.

Experter på serbisk politik menar att Studentlistan utgör en av de allvarligaste utmaningarna mot regeringen på flera år. Rörelsen har lyckats mobilisera breda delar av befolkningen – inte minst unga – och har fått stöd från både EU-vänliga och EU-kritiska grupper. Detta har skapat en ovanlig politisk dynamik i ett land där medborgarprotester ofta splittrats längs partilinjer. Samtidigt är det osäkert hur stor praktisk inverkan listan kan få. Serbien går inte till nyval inom den närmaste tiden, och regeringen har hittills avvisat kraven på nyval. Rörelsen har dock visat prov på uthållighet: demonstrationerna har pågått i månader och visar inga tecken på att avta.

För Paunovic är engagemanget djupt personligt. Som universitetslärare har hon under flera år bevittnat hur nedskärningar, politisk press och bristande akademisk frihet påverkat undervisningen. Hon ser studenternas engagemang som en möjlighet att förändra inte bara politiken, utan också det serbiska utbildningsväsendet.

”Det här handlar inte om en enskild fråga, och det handlar inte heller om att bekämpa en specifik regering. Det handlar om hur vi vill att vårt samhälle ska fungera på lång sikt”, säger hon.

Hennes medverkan har även väckt uppmärksamhet i grannländerna, där de serbiska studentprotesterna följts med stort intresse. Frågor om korruption och transparens i offentlig förvaltning står högt på dagordningen i hela västra Balkan, och flera analytiker menar att Studentlistan kan komma att inspirera liknande initiativ i regionen, där befolkningen i flera länder uppvisar minskat förtroende för politiska eliter. Samtidigt varnar andra för att en ny politisk kraft, utan tydlig partistruktur, kan få svårt att omvandla opinionsstöd till konkret politisk makt.

Med bara några veckor kvar till nästa stora politiska händelse i Serbien återstår att se hur regeringen svarar på Studentlistan. Hittills har tonen från officiellt håll varit avfärdande, men rörelsens bredd gör den svår att ignorera. Oavsett utfall har Tatjana Paunovic och hennes studenter satt en ny agenda för vad medborgerligt engagemang kan innebära i dagens Serbien.