Protester efter dödsolyckan: ”Cyklisters liv borde vara mer värda”

När borgmästaren i Bergamo, Elena Carnevali, på söndagen vinkade i gång det klassiska italienska endagsloppet Il Lombardia vägrade cyklisterna att trampa i väg. I stället klev världsstjärnan Remco Evenepoel fram och begärde ordet. Efter några minuter fick han en mikrofon och läste upp ett uttalande.

– Vi vill göra ett uttalande, för det sker för många incidenter med fordon på tävlingar. Tyvärr förlorade vi en brors och kollegas liv. Så vi vill visa hela världen att vi inte kan acceptera att folk blir skadade eller bokstavligt talat dör när vi gör det vi tycker om mest, sade Evenepoel och meddelade att startfältet skulle vänta ytterligare fem minuter.

Bakgrunden är en rad allvarliga olyckor inom internationell landsvägscykling. Den senaste dödsolyckan inträffade på tävlingen Portugal runt i mitten av augusti. Den 19-årige walesaren Finlay Tarling, som tävlade för NSN Development Team, kolliderade med en privatbil som körde mot cyklisternas färdriktning på tävlingssträckan. Enligt The Guardian hade Tarling tappat kontakten med huvudklungan och försökte komma ikapp i en utförskörning. Olyckan utreds fortfarande av polis.

De flesta cykeltävlingar på landsväg går inte på helt avstängda vägar. I stället används en rullande avstängning, där en konvoj av fordon kör före den första cyklisten och efter den sista. Tanken är att skapa en tillfälligt fri vägsträcka. Vid olyckan i Portugal var den sista bilen i tävlingskonvojen fortfarande bakom Tarling när en privatbil tog sig in på sträckan.

Sedan dödsolyckan har debatten om cyklisternas säkerhet eskalerat. Under loppet Tre Valli Varesine i norra Italien den 6 oktober krockade Thomas Gloag och Marcel Camprubí med en polismotorcykel som ingick i tävlingskonvojen. Den olyckan fick ingen dödlig utgång, men inträffade bara dagar före protesten i Bergamo.

– Till organisationerna som kommer att arrangera tävlingar i framtiden: snälla säkerställ att vi kan tävla säkert och göra det vi tycker om utan att oroa oss för att bilar och motorcyklar kommer in på banan, sade Evenepoel inför starten i Il Lombardia.

I Sverige följs utvecklingen noga av den tidigare proffscyklisten Sara Penton. Hon är i dag cykelombudsman inom Svenska cykelförbundet och fungerar som en länk mellan aktiva, klubbar och förbundet. Hon berättar att frågor om säkerhet ständigt dyker upp, men att den senaste tidens händelser har gjort att många cyklister nu känner att gränsen är nådd.

– Det har hänt lite mycket på sistone. Flera incidenter har gjort att … ja, det här är våra liv vi spelar med. Och nu räcker det, säger Sara Penton.

En fråga som åter aktualiserats är kravet på att tävlingscyklister alltid ska bära GPS-sändare. Idén väcktes efter att den 18-åriga schweiziskan Muriel Furrer kraschade under juniorloppet på VM i landsvägscykling 2024. Hon hittades inte förrän 82 minuter efter kraschen, eftersom hon låg dold i undervegetation. Hon dog senare av en huvudskada.

Sara Penton tror att GPS-spårning skulle kunna hjälpa även mot problemet med obehörig trafik på tävlingssträckor.

– Det kom upp igen när Tarling blev påkörd och avled alldeles nyligen. Om arrangören kan se var alla cyklister befinner sig blir det lättare att hålla reda på när alla har passerat en viss punkt, säger hon.

I Sverige är det ovanligt att landsvägslopp genomförs på avstängda vägar. Undantagen är kortare banor mitt i stadskärnor, som vid SM i kortbana i Karlstad i somras. SM i linjelopp avgjordes däremot med en rullande konvoj på vägar norr om Uppsala.

– Här hemma är det ibland mötande trafik och man ska hålla sig på sin sida av vägen, vilket egentligen är helt omöjligt när man tävlar i en cykelklunga. Det är inte omöjligt, men man har inte den hjärnan på sig, säger Sara Penton.

Hon berättar att arrangörer i Sverige ofta ansöker om enkelriktade eller avstängda vägar, men får avslag. Likaså ansökningar om polisbevakning med polismotorcyklar avslås ofta.

– Jag känner folk som sitter i Stockholms cykelförbund. De ansöker hela tiden om att få enkelriktade och avstängda vägar, men får oftast avslag. Man ansöker om att ha poliser närvarande, alltså polis-MC, men får sällan det.

Även om riskerna aldrig helt kan elimineras menar Penton att stora internationella arrangörer har bättre förutsättningar än de svenska att göra mer.

– Man kan tycka att de säkert tjänar tillräckligt med pengar för att lösa det där. Man tycker att cyklisters liv borde vara mer värda, så att man borde kunna få till det, säger hon.

Protesten i Bergamo och den växande debatten visar att säkerhetsfrågan nu blivit en av de mest centrala inom internationell cykelsport. För arrangörer handlar det inte bara om ansvar, utan också om sportens trovärdighet och framtida kommersiella intressen. Kapaciteten att skydda cyklisterna har blivit en fråga om loppens existens i ett allt tuffare tävlingsklimat.