Bråk bakom kulisserna: C vägrar delta i rödgröna möten

Mer än en månad efter valet är regeringsfrågan i Sverige fortfarande olöst. Vänsterpartiet kräver att sitta med i en kommande regering. Centerpartiet vägrar att acceptera ministrar från V. Låsningen påverkar också riksdagens utskottsarbete, där regeringens propositioner och ledamöternas motioner bereds innan besluten fattas i kammaren.

Riksdagen har 15 utskott, indelade efter ämne. Där behandlas allt från finans- och utrikespolitik till arbetsmarknad och sociala frågor. Varje utskott har 17 ordinarie ledamöter och 17 suppleanter. Utskotten fungerar som riksdagens motorrum: deras förslag och betänkanden ligger till grund för de beslut som kammaren sedan fattar. Utöver utskotten finns EU-nämnden, där regeringen förankrar sin EU-politik.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet enades bara tio dagar efter valet om hur platserna i utskotten skulle fördelas. Enligt Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren var det en tydlig uppgörelse om att gå samman och agera som en kartell.

– Vi går ihop och bildar kartell. Då får vi majoritet i alla utskott, sade hon.

Tanken var att de fyra partierna skulle ha gemensamma förmöten inför utskottens sammanträden. Men där har Centerpartiet backat. Daniel Bäckström, gruppledare för C, säger att kartellen för C är en valteknisk samverkan, inte en politisk allians.

– Vi deltar inte i några gemensamma förmöten och fram till att en regeringskoalition finns på plats fortsätter vi att ha det förhållningssättet, säger han.

Bäckström anser inte att den valtekniska samverkan innebär att partierna har bildat en majoritet. Han vill hålla isär frågor som rör regeringsbildningen och det löpande utskottsarbetet. Däremot kan partierna samordna praktiska frågor, som utskottens planering, och söka samsyn i sakfrågor där de tycker lika. Ett exempel är tonårsutvisningar.

– Vi kör egna centerpartistiska förmöten, säger Bäckström.

Vänsterpartiets gruppledare Samuel Gonzalez Westling beklagar Centerns besked. Han menar att samarbetet i enskilda utskottsfrågor inte ska blandas ihop med förhandlingarna om en regering.

– Att vi förhandlar om olika ställningstaganden i enskilda frågor betyder inte att vi har kommit överens om en regeringsplattform, säger han.

Även Socialdemokraterna har anpassat sig. I en skriftlig kommentar skriver Lena Hallengren att partierna i stället får tala med varandra i specifika frågor. Hon konstaterar att samordningen kan lösas på olika sätt i olika utskott.

Regeringsfrågan är fortfarande fastlåst. Vänsterpartiet kräver en plats i en regering, medan Centerpartiet sätter stopp. Utan C har S, V och MP inget eget majoritetsalternativ, och partierna har inte lyckats överbrygga de motsättningar som finns. Samtidigt har Tidösamarbetet – Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna – ett regeringsunderlag, men i riksdagen är marginalerna ändå mycket små.

Den parlamentariska situationen innebär att många beslut kan avgöras med enstaka röster. Det gör utskotten till en viktig politisk arena. Den som vill påverka lagstiftningens inriktning måste alltså inte bara vinna kammaren; det gäller också att få majoritet i de förberedande utskotten. Därför har Centerpartiets vägran att delta i förmöten en konkret betydelse – den hindrar de fyra partierna från att uppträda som en samlad enhet i vardagen.

Miljöpartiet har inte kommenterat det aktuella läget.