Källor: Republikaner befarar förlust – försöker rädda senaten

Med knappt tre veckor kvar till mellanårsvalet i USA pekar opinionsmätningarna på ett kraftigt bakslag för Republikanerna. Flera anonyma republikanska kongressledamöter uppger nu för Politico att partiet i praktiken gett upp hoppet om att behålla kontrollen över representanthuset, där samtliga 435 mandat står på spel.

Enligt uppgifterna har partiet redan börjat dra sig tillbaka från flera jämna valkretsar där chanserna bedöms som små. Kampanjresurser omdirigeras i stället till distrikt där Republikanerna fortfarande ser en realistisk möjlighet att vinna. Flera bedömare menar att partiet nu gör om strategin i grunden: i stället för att försvara majoriteten i representanthuset ligger fokus på att rädda senaten.

En republikansk majoritet i senaten beskrivs som avgörande för president Donald Trump, inte minst för att kunna få igenom nomineringar till Högsta domstolen. Utan senaten i ryggen försvagas hans politiska handlingsutrymme avsevärt under de två år som återstår av mandatperioden.

– Nu fokuserar man på att ändå försöka behålla senaten, eftersom många har avskrivit representanthuset, säger Dag Blanck, seniorprofessor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

En källa med insyn i det republikanska kampanjarbetet beskriver läget som en överlevnadsfråga. Presidenten uppges inte bidra till att förbättra stämningen.

– President Trump har gjort valet till en fråga om honom själv. Nu måste vi överleva den politiska stormen, säger källan till Politico.

Trumps förtroendesiffror har sjunkit i takt med att ekonomin, bensinpriserna och levnadskostnaderna hamnat i fokus. Inflationen fortsätter att pressa hushållen, och flera republikanska kandidater i utsatta distrikt försöker nu distansera sig från presidentens mest impopulära beslut.

Dag Blanck konstaterar att Trump själv ser sin medverkan som en tillgång, men att bilden hos väljarna i marginaldistrikten ser annorlunda ut.

– Trump tror att han själv är en så stark och positiv faktor att han kan vända de negativa opinionssiffrorna. Jag tror att han är ganska ensam om att tro det. Många av kandidaterna i utsatta valdistrikt och delstater, där de ligger efter, ser Trump som en belastning, säger han.

Flera republikanska toppkandidater har börjat markera avstånd från presidentens linje i enskilda frågor. Mike Rogers, som kandiderar till senaten i Michigan, och senator Dan Sullivan från Alaska uttryckte förra fredagen oro över Trumps överenskommelse med Rysslands president Vladimir Putin om import av diesel. Andra kandidater har krävt ett slut på Irankriget, kritiserat den hårda utvisningspolitiken och ifrågasatt planerna på att importera utländskt nötkött.

Samtidigt är det fortsatt riskabelt att öppet bryta med Trump. Många kandidater väljer därför att manövrera försiktigt, enligt Dag Blanck. Han pekar på Texas som ett belysande exempel. I våras drog Trump tillbaka sitt stöd för senator John Cornyn och valde i stället att backa den skandalomsusade Ken Paxton, som gick segrande ur primärvalet tack vare presidentens stöd.

– Trump är fortfarande en väldigt stark faktor. Därför måste kandidaterna i utsatta valkretsar, som egentligen skulle vilja ta större avstånd från honom, manövrera med stor försiktighet, säger Dag Blanck.

Mellanårsvalet hålls den 3 november, två år efter presidentvalet 2024. Väljarna utser nya ledamöter till kongressen, röstar i en rad delstatsval och väljer guvernörer. Alla 435 platser i representanthuset ska tillsättas, liksom 33 av de 100 senatorstolarna, plus två fyllnadsval. I nuläget har Republikanerna majoritet i båda kamrarna, men nationella mätningar ger Demokraterna ett tydligt övertag inför valet till representanthuset. Den nya kongressen tillträder den 2 januari 2027.

En demokratisk majoritet i representanthuset skulle i praktiken försvåra för presidenten att driva igenom sin politik och skulle ge oppositionen möjlighet att inleda egna utskottsutredningar. En demokratisk seger i senaten skulle dessutom blockera Trumps möjligheter att tillsätta nya domare och höga ämbetsmän.

Trots de mörka utsikterna insisterar Vita huset på att Republikanerna inte har gett upp kampen. I ett uttalande säger pressekreteraren Liz Huston att Trump är ”fast besluten att behålla republikanska majoriteter i både representanthuset och senaten”.

Frågan är om närstriden i de avgörande distrikten kommer att handla om nationell politik eller om lokala frågor. Historiskt sett har mellanårsval ofta blivit en folkomröstning om den sittande presidentens popularitet. Med svaga siffror för Trump och en ekonomi som tynger hushållen kan årets val bli ett av de tuffaste för Republikanerna på länge.