Nytt gräl om straffskärpningar mellan S och M

Kriminalvårdens varning om att det saknas tiotusentals fängelseplatser har satt i gång en ny politisk strid om takten i Tidöregeringens straffskärpningar. Myndigheten har i en färsk bedömning, som uppmärksammats i Svenska Dagbladet, pekat på ett betydligt större behov av anstaltsplatser än vad som framkom i våras. Bakgrunden är de omfattande förändringar av påföljdssystemet som riksdagen har beslutat om, däribland slopad mängdrabatt för flerfaldig brottslighet och avskaffad två tredjedelsfrigivning även för kortare fängelsestraff.

Enligt Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho är situationen allvarlig. Hon säger att Kriminalvården återigen konstaterar att det saknas tiotusentals fängelseplatser, och hon varnar för att Sverige kan hamna i ett läge som i Storbritannien, där överfulla fängelser har tvingat fram förtida frigivningar.

– Det är i den riktningen vi nu går om vi inte får styr på detta, säger Carvalho.

Carvalho menar att Kriminalvårdens besked visar att reformerna inte går att genomföra alla på en gång. Om de måste tas i etapper krävs nya lagförslag.

– Det innebär att vi måste börja om från början och att det nya påföljdssystemet inte är värt något, säger hon.

Den så kallade mängdrabatten har länge varit en omdiskuterad fråga i svensk kriminalpolitik. Den innebär i korthet att en person som döms för flera brott får en lägre sammanlagd strafftid än om brotten bedömts var för sig. Att slopa rabatten var en av valrörelsens hetaste frågor, och Moderaterna gick hårt åt Socialdemokraterna för att partiet inte stödde förslaget. Även avskaffandet av två tredjedelsfrigivningen, som innebär att intagna normalt friges efter två tredjedelar av strafftiden, är en central del av regeringens kriminalpolitik.

Tidöregeringen, som består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med Sverigedemokraterna som stödparti, har gjort kriminalpolitiken till en av sina viktigaste profilfrågor. Redan i Tidöavtalet enades partierna om en rad skärpningar, och flera av dem har sedan dess omvandlats till riksdagsbeslut. Kriminalvårdens varningar har dock blivit allt svårare att bortse från, inte minst eftersom myndigheten har till uppgift att verkställa de beslut som politikerna fattar.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) avfärdar Socialdemokraternas kritik. Han anklagar S för att försöka ”kratta manegen” för att slippa genomföra viktiga reformer.

– Socialdemokraternas första utspel efter valet handlar alltså om att rulla tillbaka centrala straffskärpningar, säger han. – Talet om att S är garanten för en regering som är ”tough on crime” var i bästa fall en valrörelseparoll.

Strömmer står fast vid att reformerna går att genomföra om regeringens åtgärder för att minska platsbristen på anstalterna genomförs. Han pekar också på att Kriminalvården i sin kapacitetsbedömning inte har tagit hänsyn till att brottsligheten kan minska om den nuvarande kriminalpolitiken får ligga kvar. Den frågan väntas bli central när Strömmer på tisdag hörs i riksdagens justitieutskott. På torsdag är det Kriminalvårdens generaldirektörs tur att svara på frågor.

Utskottet har även begärt en redogörelse för Kriminalvårdens planer på att använda fängelset i Tartu i Estland för svenska fångar. Frågan om att använda fängelseplatser utomlands har aktualiserats i takt med att kön till anstalterna har vuxit. För Kriminalvården handlar det om att hitta snabba lösningar på en akut kapacitetsbrist, samtidigt som utländska fängelser väcker nya frågor om verkställighet och rättssäkerhet.

En annan fråga som generaldirektören väntas få svara på rör Kriminalvårdens syn på att biologiska män som har bytt juridiskt kön placeras på kvinnoanstalter. Frågan har väckt debatt och berör både integritet och säkerhet. Den har också blivit en del av den bredare diskussionen om hur könstillhörighet ska hanteras inom kriminalvården.

Kriminalvården ansvarar för fängelser, häkten och frivård, och myndighetens kapacitet är direkt avgörande för att rättsväsendet ska fungera. Myndigheten har under flera år haft en ansträngd situation med platsbrist, och de senaste årens straffskärpningar har ökat trycket ytterligare. Den nya bedömningen förstärker bilden av ett system under stor press.

Den politiska striden om straffpolitiken lär dock inte avta. Medan regeringen vill se fortsatta skärpningar, menar Socialdemokraterna att Kriminalvårdens varningar måste tas på allvar. De kommande utfrågningarna i justitieutskottet blir ett första test på hur regeringen bemöter myndighetens besked.