Den svenska regeringen och Sverigedemokraterna drev under den gångna veckan igenom en rad omfattande politiska reformer som kommer att förändra grundläggande strukturer i det svenska samhället. Besluten har väckt stark debatt och oro bland både jurister och civilsamhällesorganisationer, inte minst med tanke på konsekvenserna för medborgarrättigheter och demokratiska fri- och rättigheter.

Bland de mest kontroversiella besluten finns införandet av kvalificeringskrav för socialförsäkringar som barnbidrag och föräldrapenning. Kritiker menar att detta system skapar en form av välfärdsapartheid där olika grupper av medborgare får olika tillgång till samma samhällstjänster. Tidigare har det svenska välfärdssystemet präglats av principen om universalism, där alla medborgare haft lika rättigheter oavsett bakgrund.

Samtidigt införs nya begränsningar av mötes- och demonstrationsfriheten, vilket är grundlagsskyddade rättigheter i Sverige sedan decennier. Hur dessa begränsningar kommer att utformas i praktiken och vilka konsekvenser de får för det civila samhället återstår att se.

Den kanske mest uppmärksammade förändringen gäller dock möjligheten att återkalla medborgarskap. Även om detta kräver ett ytterligare riksdagsbeslut efter valet, framstår förslaget som sannolikt att gå igenom då även Socialdemokraterna har signalerat sitt stöd för förändringen.

Enligt förslaget ska personer med dubbla medborgarskap kunna fråntas sitt svenska medborgarskap om de döms för vissa typer av brott. Den exakta avgränsningen av vilka brott som omfattas är dock oklar. I den utredning som presenterades i januari 2025 handlade det om brott ”som allvarligt hotar rikets säkerhet” eller som omfattas av Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion.

I det aktuella förslaget har denna formulering ersatts med den betydligt mer vaga formuleringen ”brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen”. Den breda och tolkningsbara definitionen har väckt oro hos rättsexperter som varnar för att omfattningen kan bli svår att förutse. Frågan uppstår exempelvis hur regelverket skulle kunna tillämpas på klimataktivister som blockerar en oljehamn eller andra former av civil olydnad.

Historiska paralleller visar att möjligheten att återkalla medborgarskap kan få allvarliga konsekvenser. Den amerikanske historikern Timothy Snyder har i sin bok ”Den svarta jorden – förintelsen som historia och varning” visat hur förintelsen ofta föregicks av att människor berövades sina medborgarskap. Han påpekar att detta skedde antingen genom politiska beslut eller genom att stater upplöstes.

I Snyder är forskning framgår att Nazityskland villigt mördade polska judar oavsett deras juridiska status eftersom regimen inte erkände Polen som stat. I Frankrike såg situationen annorlunda ut. Där blev Vichyregimens process för att beröva judar deras franska medborgarskap avgörande för överlevnadschanserna. Enligt Snyders forskning löpte judar utan franskt medborgarskap omkring tio gånger större risk att transporteras till Auschwitz än judar som var franska medborgare.

Den politiska filosofen Hannah Arendt formulerade i ett av sina mest kända citat att ”världen fann ingenting heligt i den mänskliga existensens abstrakta och nakna faktum”. Arendts poäng var att det är genom medborgarskapet, inte enbart genom att vara människa, som individen får sina grundläggande rättigheter garanterade.

På ytan framstår de nya reglerna om återkallande av medborgarskap som en form av etnisk sortering, där personer som kommit till Sverige utifrån aldrig kan bli fullvärdiga svenska medborgare på samma villkor som andra. Men konsekvenserna sträcker sig längre än så.

Genom att skapa två klasser av medborgare urholkas själva medborgarskapstanken. Om medborgarskap kan återkallas för vissa grupper undermineras principen om att alla medborgare är lika inför lagen. Detta skapar en osäkerhet som påverkar alla medborgare, inte bara de med dubbelt medborgarskap.

Ett medborgarskap som kan återkallas är enligt grundläggande juridiska principer inte fullvärdigt. Medborgarskapet grundar sig på tanken att det är permanent och lika för alla, oavsett ursprung eller bakgrund. När denna princip överges försvagas relationen mellan medborgare och stat.

De tusentals svenskar med dubbelt medborgarskap som nu får leva med vetskapen om att deras status potentiellt kan återkallas kommer att påverkas direkt. Men även de med endast svenskt medborgarskap påverkas indirekt när själva grundtanken med medborgarskap och lika rättigheter urholkas.

Sammantaget representerar de beslut som fattades under veckan en betydande förskjutning i svensk politik och välfärdstradition. Frågan är om väljarna och allmänheten fullt ut förstår räckvidden av de förändringar som nu genomförs.