Efter statsministerfiaskot: Tiden rinner ut för rödgrön budget

Drygt en månad efter valet är Sverige fortfarande utan en ny regering. Centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist har fått i uppdrag att sondera om det finns förutsättningar för ett mittenalternativ i svensk politik. Samtidigt närmar sig en viktig deadline: regeringens budgetförslag måste vara överlämnat till riksdagen senast den 12 november.

Socialdemokraternas Magdalena Andersson sade redan i förra veckan att det verkar osannolikt att S, C, V och MP hinner enas om ett gemensamt budgetförslag. Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson, instämmer. Tiden rinner iväg och slutdatum närmar sig, säger han.

Damberg tonar dock ner risken för politisk kris. Det finns en etablerad ordning där övergångsregeringen lägger fram en övergångsbudget, som en tillträdande regering sedan kan komplettera med en extra ändringsbudget. Han hoppas att de fyra partierna ska kunna enas om att rösta på en sådan budget. Då kan de tillsammans förhindra att Tidöpartierna – M, KD, L och SD – sätter ramarna för den ekonomiska politiken.

– Om det är så att vi har ett antal partier som kommer att samarbeta framöver är det rimligt att man inte låter andra partier definiera budgeten för kommande år, säger Damberg.

Miljöpartiets Janine Alm Ericson delar bilden att tiden knappast räcker för ett gemensamt förslag. Hon är dessutom skeptisk till att de fyra partierna skulle kunna enas om en gemensam budgetmotion i riksdagen.

– Det är väldigt svårt. Utan tillgång till finansdepartementet blir beräkningarna inte tillräckligt bra, säger hon.

Centerpartiets Martin Ådahl avvaktar. Partiet arbetar på eget håll med sin budgetmotion och hoppas på ett mittenalternativ i regeringsfrågan. Att lägga en gemensam budget med S, V och MP är inte aktuellt. Däremot utesluter han inte att C röstar för en övergångsbudget.

– Vi kommer att ta hänsyn till den situation som finns i finansutskottet för att vi ska få så bra politik som möjligt. Det är ett naturligt neutralt alternativ i väntan på en politisk budget, säger Ådahl.

Vänsterpartiets Ida Gabrielsson vill hålla samman de fyra partierna och säkra en majoritet bakom en budget. Hon utesluter inte att de kommer överens om enskilda budgetposter.

– Det viktiga är att vi fyra rödgröna partier håller ihop och ser till att det blir en majoritet bakom en budget, säger hon.

En övergångsregering, ledd av Ulf Kristersson, förväntas bara sköta löpande ärenden. Men staten måste ha en budget även nästa år, och därför kommer övergångsregeringen att lägga fram ett förslag som i stora drag bygger på nuvarande budget med vissa justeringar.

Det finns inga formella hinder för en övergångsregering att lägga fram en budget, men den förväntas avstå från kontroversiella förslag. De politiska besluten lämnas i stället till den regering som tillträder, eller till riksdagen genom partiernas egna budgetmotioner.

Riksdagen har möjlighet att rösta igenom ändringar. Sista dag för partierna att lämna egna budgetförslag är den 27 november. Själva beslutet fattas i två steg: först klubbas ramarna för intäkter, utgifter och de 27 utgiftsområdena, därefter fördelningen inom varje område.

Att övergångsbudgetar kan ändras har en historisk parallell. Hösten 2018, under en minst sagt komplicerad regeringsbildning, röstade M, KD och SD igenom ändringar i den budget som den socialdemokratiska övergångsregeringen lagt fram. När en S-MP-regering tillträdde i januari 2019 använde den i stället ändringsbudgetar för att få igenom delar av sin politik.

Ännu har de forna Tidöpartierna inte meddelat om de planerar en gemensam höstbudget. Skulle de göra det kan förslaget få majoritet om S, C, V och MP inte röstar på samma sätt.

Utgången av budgetomröstningen avgör därmed inte bara vem som får bilda regering, utan också vem som sätter ramarna för den ekonomiska politiken det kommande året. Statsbudgeten styr stora delar av den offentliga verksamheten och har direkt betydelse för allt från välfärd till företagande. Därför följs både regeringsbildningen och budgetarbetet med stort intresse – inte bara i Stockholm utan också i kommuner och regioner som väntar på besked.