V: Vi fäller alla minoritetsstyren i Region Stockholm

Region Stockholm står utan ett nytt politiskt styre efter att förhandlingarna mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna om ett minoritetsstyre kollapsade i helgen. Ett minoritetsstyre innebär att den styrande koalitionen saknar egen majoritet och måste söka stöd hos andra partier i enskilda frågor. Regionfullmäktiges första sammanträde, som skulle ha hållits på måndagen, har skjutits upp till den 3 november. Det politiska läget är fortsatt låst, och ingen konstellation har hittills kunnat enas om hur regionen ska styras.

Vänsterpartiet har hamnat i en vågmästarroll. Partiet meddelade att man tänker rösta på Moderaternas Axel Conradi som ny finansregionråd, den högsta politiska posten i regionen, i stället för på Socialdemokraternas Aida Hadžialić. Därmed skulle förslaget om ett minoritetsstyre med S, MP, C och L inte ha fått majoritet vid omröstningen. Vänsterpartiets agerande tvingade fram ett uppskjutet sammanträde och öppnade för nya förhandlingar.

Anna Sehlin, ordförande i Vänsterpartiets regiongrupp, säger till DN att partiet inte kommer att backa från kravet på att ingå i ett majoritetsstyre. Om partiet inte ingår i styret kommer man inte att släppa fram ett minoritetsstyre.

– Vi kommer inte att backa. Våra väljare måste respekteras. Vi är beredda att gå hela vägen för att ett rödgrönt styre med S, V, MP och C ska kunna prövas, säger Sehlin.

Hon drar paralleller till januariavtalet 2018, då Vänsterpartiet på nationell nivå hölls utanför samarbetet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

– I praktiken skulle det innebära att våra väljare helt stängs ute från inflytande i minst fyra år. Precis så var det när vi gick med på januariavtalet 2018 på nationell nivå. Det misstaget gör vi inte om, säger hon.

På frågan om det stämmer att Vänsterpartiet tänkte rösta på Moderaterna svarar Sehlin att partiet inte räknar med att Moderaterna kommer att styra regionen under hela mandatperioden.

– Även om Axel Conradi skulle väljas till finansregionråd så tänker vi att Moderaterna inte kommer styra Region Stockholm i fyra år. Vi kan vara med och rösta bort ett moderatlett styre en månad senare, säger hon och fortsätter:

– Det som krävs för det är en rödgrön majoritet som sätter sig ner och förhandlar fram ett nytt styre.

Planerna är förankrade i Vänsterpartiets regiongrupp och i partidistriktet. Enligt Sehlin har partiledningen varit inbjuden till mötena, men mandatet kommer från distriktsstyrelsen.

Att sammanträdet sköts upp säger hon att hon kan förstå, men hon är kritisk till sättet det gjordes på.

– Jag kan förstå att man vill ha en längre tidsfrist. Men sättet det sköts upp på … Ja, jag kan tycka att det är lite olyckligt, säger hon.

Enligt Sehlin ligger ansvaret för den uppkomna situationen hos Socialdemokraterna. Hon menar att S räknade med att förslaget om ett svagt minoritetsstyre inte skulle gå igenom, och att de därmed skulle ha misslyckats med sitt uppdrag. Nu finns tid för nya förhandlingsrundor.

– Min dörr står fortsatt öppen, säger Anna Sehlin.

Förhandlingarna om ett nytt styre i Region Stockholm inleddes efter att de tidigare samtalen mellan S, MP, C, L och Kristdemokraterna strandade. Parterna var oense om skrivningar om vårdens driftformer. Därefter har flera alternativa lösningar diskuterats, bland annat ett tidsbegränsat hängavtal med Vänsterpartiet. Ett hängavtal innebär att ett parti står utanför styret men stödjer det mot vissa eftergifter. Sehlin bekräftar att sådana förslag har funnits på bordet, men att det inte är aktuellt för partiet nu.

Centerpartiet har under processen sagt nej till att släppa in Vänsterpartiet i ett styre. Vänsterpartiet har i sin tur avvisat att fortsätta med den typ av hängavtal som gällt under förra mandatperioden. Låsningen innebär att inget av blocken kan samla en majoritet i regionfullmäktige.

Region Stockholm är en av landets största regioner och en central politisk aktör med ansvar för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling. Regionen har nära 2,4 miljoner invånare, vilket gör att den politiska situationen får direkta konsekvenser för en stor del av landets befolkning. Utan ett fungerande styre riskerar beslut om allt från sjukvårdsinvesteringar till kollektivtrafik att försenas.

DN har sökt Aida Hadžialić (S) för en kommentar utan att få svar.