Ledare: Borgerligheten ser ut som hycklare när de ger partivänner välbetalda jobb

Dagens Nyheter publicerar på torsdagen en ledare med skarp kritik mot borgerliga partiers sätt att tillsätta höga statliga tjänster. Tidningen, som är en av Sveriges största morgontidningar med en oberoende liberal ledarsida, konstaterar att partivänner har fått välbetalda myndighetsjobb på ett sätt som får borgerligheten att framstå som hycklare.

Ledaren har rubriken ”Borgerligheten ser ut som hycklare när de ger partivänner välbetalda jobb” och sätter fingret på en fråga som länge varit politiskt laddad i Sverige: vem ska leda landets myndigheter?

I texten understryker DN:s ledarskribent att personer med politisk bakgrund inte automatiskt är olämpliga för myndighetsuppdrag. Tvärtom kan politisk erfarenhet vara en tillgång i en verksamhet som ska förstå både samhällsbehov och politiska processer. Det centrala är att rekryteringen går rätt till. När kontakter och partitillhörighet väger tyngre än kompetens urholkas förtroendet för statsförvaltningen.

Bakgrunden är en rad tillsättningar där personer med tydliga band till borgerliga partier har fått höga poster på statliga myndigheter. Det har väckt frågor om hur processerna går till och om regeringen använder offentliga jobb som belöningar. För borgerligheten är detta särskilt känsligt. Partierna har under decennier kritiserat Socialdemokraterna för att placera partikamrater på chefspositioner. Den kritiken har ofta varit berättigad. Nu riskerar samma partier att hamna i skottgluggen.

I Sverige ska statliga tjänster tillsättas enligt regeringsformens princip om sakliga grunder. Förtjänst och skicklighet ska vara avgörande. Det innebär inte att politisk erfarenhet är ett hinder – tvärtom kan den vara en merit. Men principen sätter en tydlig gräns: anställningar får inte styras av lojalitet eller partipolitiska hänsyn. Den gränsen är central för att myndigheterna ska kunna utföra sitt arbete utan misstankar om vänskapskorruption.

DN:s ledarskribent framhåller att det är fullt möjligt att rekrytera personer med politisk bakgrund på ett sätt som håller för granskning. Det krävs öppna processer, tydliga kravprofiler och en vilja att förklara varför en viss kandidat är bäst lämpad. När så inte sker uppstår lätt intrycket att det handlar om att ge partikamrater fina uppdrag. Det intrycket kan vara skadligt även om den utsedda personen i sak är kompetent.

Frågan handlar därför inte bara om enskilda utnämningar. Den handlar om hur svensk statsförvaltning fungerar i stort. Förtroendet för myndigheter bygger på att beslut fattas sakligt och opartiskt. Om medborgarna uppfattar att toppjobb fördelas efter partibok snarare än efter kvalifikationer, urholkas legitimiteten. Det får konsekvenser långt bortom den enskilda myndigheten. Förtroendet för statsförvaltningen är en grundbult i det svenska samhällskontraktet och har betydelse även för rättssäkerhet, samhällsekonomi och investeringsvilja.

Ledaren publiceras i ett läge där debatten om politiska tjänstetillsättningar har blivit allt hetare. Liknande diskussioner har förts i flera andra länder, där frågan om ”spoils system” – att en ny regering belönar sina anhängare med offentliga ämbeten – har uppmärksammats. I Sverige har förvaltningstraditionen varit mindre politiserad än i många andra länder, men utvecklingen under senare år har fått fler att höja på ögonbrynen.

DN:s ledarskribent är noga med att inte måla alla politiskt erfarna kandidater med samma pensel. Poängen är att partibakgrund varken ska vara ett hinder eller en genväg. Det är kvalifikationerna för det aktuella uppdraget som ska styra. När den principen sätts åt sidan, oavsett vilket parti som sitter vid makten, blir det ett systemskifte i fel riktning.

För de borgerliga partierna handlar det i slutändan om trovärdighet. De har byggt en stor del av sin politiska identitet på krav på ordning och reda i offentligheten. Att då själva utse partivänner till välbetalda myndighetsposter utan tydliga motiveringar är svårt att försvara. Det riskerar att bekräfta bilden av att politiker i alla läger använder makten för att gynna sina egna.

Ledaren avslutas med en uppmaning till eftertanke. Rekryteringar till statliga toppjobb måste tåla granskning i efterhand. Annars spelar det mindre roll hur kompetenta de utsedda personerna är – skadan på förtroendet är redan skedd. DN:s budskap är tydligt: personer med politisk bakgrund kan absolut leda myndigheter, men det måste ske på ett sätt som inte urholkar grundläggande principer för svensk statsförvaltning.