Mest medvind i valrörelsen för Ebba Busch

DN/Ipsos senaste mätning av väljarnas förtroende för partiledarna visar på stabila siffror för Socialdemokraternas Magdalena Andersson, men också på en fortsatt uppgång för Kristdemokraternas Ebba Busch. Mätningen genomförs regelbundet inför riksdagsvalet 2026 och ger en bild av hur partiledarna uppfattas i slutskedet av valrörelsen.

Andersson toppar fortfarande listan med 44 procents förtroende, trots att hennes parti just nu har motvind i opinionen. Enligt Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, är siffrorna anmärkningsvärt stabila, men samtidigt lägre än inför valet 2022. Han konstaterar att Socialdemokraterna bygger sin strategi kring Anderssons starka förtroende, men att nivån inte längre är lika hög som tidigare.

Den partiledare som stärker sina positioner mest är Ebba Busch. I septembermätningen når hon sin högsta notering under hela mandatperioden och klättrar till tredje plats, strax före Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson och bakom statsminister Ulf Kristersson. Källebring pekar på att Busch ökat stadigt under det senaste året, och att en förklaring kan vara hennes självständiga hållning gentemot de övriga Tidöpartierna. Han framhåller också hennes skicklighet som kampanjpolitiker och kommunikatör.

Även Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist har stärkt sitt förtroende hos väljarna. Hon tillträdde som partiledare i november förra året och har redan klart högre siffror än sina företrädare Muharrem Demirok och Anna-Karin Hatt. Enligt Källebring har hon fått en bra start, och Centerpartiets starka valrörelse bidrar till att hennes förtroende ökar.

I valrörelsens slutskede brukar partiledare från mindre partier få mer utrymme i debatten, vilket ofta leder till högre förtroendesiffror. Källebring förklarar att väljarna generellt blir mer intresserade av politik och av vilka som företräder partierna när valet närmar sig. Det kan vara en anledning till att flera av de mindre partiernas ledare nu visar upp bättre resultat än tidigare under mandatperioden.

Ett undantag är Liberalerna, som fortfarande kämpar för att nå fyraprocentsspärren. I den senaste DN/Ipsos-mätningen fick partiet 3,5 procents stöd. Partiledaren Simona Mohamsson har visserligen högre förtroendesiffror än tidigare, men ligger ändå i botten av listan. Hon är knappt slagen av Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén, som fortsatt har svårt att vinna väljarnas förtroende. Däremot går det bättre för partiets andra språkrör, Amanda Lind, som i septembermätningen når sin högsta notering hittills.

Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar har däremot oförändrade siffror, trots att hennes parti går förhållandevis starkt i opinionen. Det tyder på att partiledarens personliga förtroende inte alltid följer partiets stöd hos väljarna, enligt Källebring.

En tydlig trend i mätningen är att ledarna för de mindre partierna nästan genomgående har högre förtroendesiffror än tidigare. Källebring förklarar att valrörelsens intensifiering gör att dessa partiledare syns mer i debatten, samtidigt som väljarna generellt blir mer intresserade av politik och vilka som företräder partierna.

För Liberalerna är läget fortsatt bekymmersamt. Partiet kämpar för att nå över fyraprocentsspärren och fick i den senaste mätningen 3,5 procents stöd. Partiledaren Simona Mohamsson har visserligen högre förtroendesiffror än tidigare, men ligger fortfarande i botten av listan. Hon är knappt slagen av Miljöpartiets Daniel Helldén, som har fortsatt svårt att övertyga väljarna. För MP:s andra språkrör, Amanda Lind, ser det bättre ut – hon når sin högsta förtroendesiffra hittills i septembermätningen.

Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar har däremot oförändrade siffror, trots att partiet går relativt starkt i opinionen. Det är en intressant detalj, menar Källebring, eftersom det visar att partiledarens personliga förtroende inte alltid följer partiets stöd.

Bakom siffrorna ligger DN/Ipsos regelbundna väljarbarometer, som mäter förtroendet för samtliga partiledare. Mätningen är en av de mest vägledande i svensk politik och följs noga av partierna inför valet. I den senaste mätningen syns också att Liberalernas partiledare Simona Mohamsson får högre förtroendesiffror än tidigare, men hon ligger fortfarande i botten av listan. Hon slås knappt av Miljöpartiets Daniel Helldén, som fortsatt har svårt att övertyga väljarna. Bättre går det för partiets andra språkrör, Amanda Lind, som når sin högsta förtroendesiffra hittills i septembermätningen. Hon placerar sig före Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar, vars förtroende är oförändrat trots att partiet går starkt i opinionen.

Frågan är vilken betydelse dessa siffror har för valresultatet. Enligt Nicklas Källebring är effekten begränsad. Politiken är fortfarande det avgörande för hur väljarna röstar, men förtroendet kan spela roll i marginalen. Inför valet 2026 finns det flera partiledare som bytts ut sedan förra valet, vilket gör att mätningen också speglar hur nya namn etablerat sig hos väljarna.

DN/Ipsos mätning är en av de mest vägledande i svensk politik och följs noga av partierna. Att förtroendet för partiledare varierar över tid är normalt, men den här mätningen bekräftar en bild av ett politiskt landskap där de traditionella blockgränserna spelar allt mindre roll. Väljarnas syn på partiledarna formas i allt högre grad av deras agerande i konkreta frågor, snarare än av partitillhörighet i sig.

Samtidigt är partiledarnas förtroende inte avgörande för valresultatet, enligt Källebring. Politiken i sig väger tyngst, men förtroendesiffrorna kan ha betydelse i marginalen. Med mindre än ett år kvar till riksdagsvalet lär partiledarnas närvaro i debatten bli ännu viktigare, och mätningar som denna ger en indikation på hur väljarna ser på de personer som ska leda landet under nästa mandatperiod.