Regeringen har kommit överens om att ändra lagstiftningen som tvingat unga vuxna med uppehållstillstånd baserade på anknytning att lämna Sverige när de blir myndiga. De nya bestämmelserna innebär en viktig justering av ett regelverk som väckt omfattande kritik under flera år.

Problemet uppstod till följd av lagändringar som genomfördes 2016 och 2021. Dessa ändringar har gjort att unga människor som fått uppehållstillstånd genom anknytning till föräldrar eller andra familjemedlemmar riskerat utvisning när de fyller 18 år. Många av de drabbade är väletablerade i Sverige med skolgång, vänner och aktiviteter, samtidigt som de saknar förankring till något annat land.

Migrationsminister Johan Forssell från Moderaterna beskriver de drabbade som personer som ”hamnat i kläm” på grund av det nuvarande regelverket. Han förklarar att problemet i många fall handlar om tidsbrist snarare än bristande vilja att uppfylla kraven för uppehållstillstånd.

”I flera fall är det så att de här 18-åringarna inte haft tillräckligt med tid på sig för att hinna uppfylla kraven för att beviljas ett annat uppehållstillstånd”, säger Forssell.

För att få uppehållstillstånd på egen hand finns flera vägar. Ansökningar kan beviljas baserat på fortsatt anknytning, men också för studier, arbete eller asyl. Även om många hinner få ett nytt tillstånd efter tre eller fyra år, finns det fall där tidsfaktorn helt enkelt skapar problem för de berörda ungdomarna.

Beslutet att ändra lagstiftningen är resultatet av ett samarbete mellan flera partier. Även Sverigedemokraterna, som tidigare varit skeptiska till en sådan ventil, har gått med på förändringen. Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson för SD, uttryckte i februari att han inte såg behovet av någon ventil i regelverket.

Idag medger Aspling att han blivit övertygad av de andra partierna, trots att han fortfarande inte ser situationen som lika problematisk som andra gör. Han betonar att SD:s medgivande delvis är en följd av samarbetsdynamiken mellan partierna.

”Det är ju ett samarbete mellan flera partier och det som är viktigt för dem blir väl i någon mån kanske viktigt för oss”, säger Aspling.

Enligt SD-talespersonen rör det sig om ett relativt litet antal personer som partiet ser som ”oproblematiska migranter”. Det avgörande för SD har varit att lagändringen inte tar resurser och energi från andra migrationspolitiska frågor, vilket Aspling menar att den inte har gjort.

På frågan om SD hade genomfört ändringen på egen hand är svaret klart. ”Hade det varit en SD-regering så hade det nog kanske inte blivit det”, säger Aspling.

De nya bestämmelserna kommer att få retroaktiv verkan och omfattar även personer som redan fått ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut på grund av att de förlorat sitt uppehållstillstånd när de blev myndiga. Även de som redan lämnat landet omfattas av de nya reglerna. Ändringarna i utlänningslagen är avsedda att vara permanenta.

Denna lagändring kommer i kölvattnet av en annan kontroversiell justering från 2023, då regeringen strammade åt reglerna för uppehållstillstånd baserade på särskilt ömmande skäl. Sedan dess krävs ”synnerligen ömmande skäl” istället för bara ”ömmande skäl”, vilket innebär en betydligt snävare bedömning än tidigare.

Lagändringen som nu kommer representerar därmed ett av få fall där regeringen valt att lätta på migrationspolitiken efter flera år av åtstramningar. För de unga vuxna som drabbats av det tidigare regelverket innebär beslutet att de får en chans att stanna kvar i det land där de vuxit upp och byggt sitt liv, även om de inte hunnit säkra ett eget uppehållstillstånd innan de fyllde 18 år.