Internationella ishockeyförbundet (IIHF) står inför ett svårt vägval efter att Idrottens skiljedomstol (Cas) beslutat att Ryssland ska tillåtas spela VM-turneringar. Om förbundet inte följer domen kan konsekvenserna bli mycket kostsamma. Den forne Cas-domaren Conny Jörneklint varnar för att Ryssland i så fall kan kräva böter på uppemot en miljard dollar.

– Jag kastar bara ut en summa, men den måste vara så hög att ingen vågar ta böterna utan att bli krossade, säger han.

Ryssland har varit avstängt från internationell ishockey sedan invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022. IIHF stängde då av både Ryssland och Belarus. Avstängningen har överklagats och Cas har slagit fast att Ryssland ska ha rätt att delta i VM-turneringar.

IIHF sade tidigt att man kommer att respektera Cas-beslutet. Sedan dess har flera nationella förbund meddelat att de vägrar spela mot Ryssland. Sverige, Finland, Tjeckien, Norge, Danmark och Lettland har sagt att de bojkottar matcher mot ryska landslag, men inte själva turneringarna. Det innebär att en match mot något av dessa lag skulle sluta med walkover-seger för Ryssland.

Conny Jörneklint tror inte att bojkotterna får IIHF att strunta i beslutet. Tvärtom menar han att hela idrottens rättssystem skulle hotas om internationella organisationer börjar sätta sig över domstolens utslag.

– Det legala systemet som vi har upprätthållit genom Cas riskerar att falla om internationella idrottsorganisationer ställer sig vid sidan om. Och det tror jag är helt uteslutet, säger han.

Ryssland kan även gå efter de enskilda nationella förbunden. Enligt Jörneklint finns det en väg där Ryssland vänder sig till Cas i Schweiz och kräver att de bojkottande länderna föreläggs böter om de inte ställer upp på matcherna.

– Om Ryssland skulle vara missnöjda och anser att de här länderna inte följer Cas beslut när de bojkottar matcher mot Ryssland – då kan Ryssland gå till Cas och säga att de här länderna ska föreläggas med ett vite på ett stort belopp om de inte spelar de här matcherna, säger han.

De bojkottande nationerna är bland de mest framträdande inom internationell ishockey. Sverige, med Tre Kronor, har en lång historia av framgångar i VM och OS. Finland och Tjeckien är också traditionella stormakter, medan Norge, Danmark och Lettland etablerat sig som regelbundna VM-lag. Deras motstånd väger tungt, både sportsligt och politiskt.

Frågan handlar inte bara om ishockey. Den sätter ljuset på hur idrottens juridiska system ska hantera konflikter med nationella värderingar och säkerhetspolitiska realiteter. Cas grundades 1984 för att lösa tvister inom idrottens värld, och dess beslut är bindande. Om ett internationellt förbund struntar i ett beslut från Cas skulle det kunna skapa ett farligt prejudikat.

Samtidigt skulle ett VM där Ryssland deltar under bojkott från flera av de största nationerna bli märkligt. Matcher skulle avgöras utan att spelas, och turneringens trovärdighet skulle ifrågasättas. Kommersiellt skulle det vara kännbart – ett VM utan Sverige, Finland och Tjeckien skulle vara betydligt mindre attraktivt för tv-bolag och sponsorer.

Cas-beslutet gäller alla kommande turneringar som arrangeras av IIHF, med ett undantag: det stundande dam-VM i Danmark. Det innebär att frågan om Rysslands återkomst kan bli aktuell redan nästa säsong, om inte bojkotterna eller en ny rättsprocess stoppar det.

För IIHF återstår att väga riskerna. Att följa Cas-beslutet kan utlösa en bojkott från flera av de viktigaste ishockeynationerna. Att strunta i beslutet kan i stället leda till enorma böter och ett ifrågasättande av hela idrottens rättssystem. Oavsett val kommer konsekvenserna att märkas långt utanför ishockeyrinken.

Dela.

6 kommentarer

Leave A Reply