Johan Esk: Alla nej skakar om hela idrottens rättssystem

De nordiska ishockeynationerna har gett ett ovanligt tydligt besked: Ryssland är inte välkommet tillbaka i internationell ishockey så länge kriget i Ukraina fortgår. Sverige, Finland, Norge och Danmark har samtliga meddelat att man vägrar att ställa upp mot ryska lag i mästerskapssammanhang. Beskeden kommer bara dagar efter att idrottens skiljedomstol, Cas, fattat ett kontroversiellt beslut som skapat kaos inom ishockeyvärlden.

Cas, som är en oberoende juridisk instans dit både individer och nationer kan vända sig för att få idrottsliga beslut granskade, har traditionellt haft en stark ställning som idrottens sista rättsliga utväg. Instansen prövar om formella fel har begåtts när beslut fattats – ofta i samband med avstängningar. När flera ledande idrottsnationer nu öppet vägrar att följa ett Cas-beslut, riktas blickarna mot hela systemets framtid. Flera bedömare menar att nationerna i praktiken skjuter budbäraren och att Cas trovärdighet sänks när de starkaste aktörerna väljer att strunta i instansens utslag.

Kärnan i konflikten går att spåra till 2022. Då stängde Internationella ishockeyförbundet (IIHF) av Ryssland, men valde att motivera avstängningen med att deltagarnas säkerhet hotades – i stället för att hänvisa till det ryska invasionskriget mot Ukraina. En försiktig strategi som av många uppfattades som feg redan från början. Nu har den visat sig bli direkt kontraproduktiv. Eftersom förbundet valde att inte grunda avstängningen i krigsutbrottet, öppnades dörren för Cas att ifrågasätta beslutet på formella grunder.

De nordiska ländernas vägran att acceptera Cas utslag skapar nu en paradoxal situation. Länderna säger sig fortsatt vilja delta i såväl JVM som herr-VM, men samtidigt vägrar man att möta Ryssland. Ingen officiell lösning har presenterats för hur detta ska gå ihop.

Närmast i tiden ligger JVM i Kanada, som inleds runt årsskiftet. Juniorkronorna skulle där kunna ställas mot Ryssland tidigt i turneringen, och de svenska juniorerna tycks bli de första att behöva ta ställning på isen. De kanadensiska arrangörerna har hittills varit försiktiga i sina formuleringar, men uppges ha signalerat skepsis mot ryskt deltagande. Längre fram i vår väntar herr-VM på tysk mark, och där har värdnationen varit betydligt tydligare: tyskarna har meddelat att man inte vill stå som värd för turneringen om Ryssland tillåts delta.

Sammantaget har situationen skapat en osäkerhet där hela säsongens mästerskap hänger löst. Både JVM och herr-VM riskerar att försvagas, ställas in eller omstruktureras om de inblandade parterna inte når en kompromiss. Inget tyder på att en sådan är nära förestående – tvärtom verkar parterna ha grävt ner sig i sina positioner. Det innebär att det internationella ishockeyförbundet står inför ett vägval: antingen tvingar man igenom Rysslands återkomst och accepterar att flera av världens ledande ishockeynationer väljer bort turneringarna – eller så väljer man att backa och på nytt stänga av Ryssland med en tydligare motivering.

Medialt och kommersiellt skulle ett försvagat VM utan de nordiska nationerna vara ett hårt slag. Mästerskapen är beroende av publik, tv-intäkter och sponsorintäkter som i hög utsträckning genereras av just de nationer som nu säger nej. För en sport som redan tampas med konkurrensen från andra vinteridrotter och ett allt tuffare tv-landskap skulle en splittring av det internationella mästerskapssystemet kunna få långtgående konsekvenser.

I slutändan handlar frågan om vad som väger tyngst: juridisk korrekthet eller politisk verklighet. Cas har gjort sin bedömning utifrån formella grunder, men ishockeyvärldens starkaste nationer utgår från en helt annan logik – att det är omöjligt att välkomna Ryssland in i idrotten medan kriget fortsätter. Just nu finns inget som tyder på att sidorna ska närma sig varandra. Resultatet kan bli att det inte blir några mästerskap alls i vinter och vår – en utveckling som i så fall blir en dyrköpt påminnelse om att idrottens värld sällan är isolerad från omvärldens konflikter.