Internationella ishockeyförbundets (IIHF) portning av Ryssland har rivits upp av Idrottens skiljenämnd, CAS. I fredags beslutade domstolen att ryska landslag åter ska tillåtas i internationella turneringar. Det öppnar för ryskt deltagande i junior-VM under julhelgen och i herr-VM i Tyskland i maj.
Beslutet har väckt hård kritik. Det kommer samtidigt som Ryssland fortsätter bomba ukrainska civila och anklagas för en rad hybridattacker mot europeiska mål. I augusti träffades ett flygplan i Leipzig av en drönare, en attack som flera bedömare kopplat till ryska aktörer. Tysklands regering överväger nu att avsäga sig värdskapet för herr-VM för att inte öppna dörren för rysk propaganda.
Ryssland har genom historien haft en särställning i ishockeyvärlden. Laget hör till de främsta i världen och stjärnor som Nikita Kucherov, Kirill Kaprizov och Alexander Ovechkin är välkända namn i NHL. Just Ovechkin har gjort sig känd för sin nära koppling till Kreml. Inför det ryska presidentvalet medverkade han i en reklamfilm med utrikesminister Sergej Lavrov, där budskapet var att Moskvas fiender inte ska få nåd. För många är det omöjligt att se rysk hockey som enbart en idrott när spelarna används i politisk propaganda.
Ytterligare ett dilemma är att Ryssland sannolikt tar Ukrainas plats i herr-VM. Ukraina är lägst rankat av de kvalificerade länderna och skulle därmed bli utan turneringsplats. För Ukraina, som försvarar sig mot rysk invasion, uppfattas det som ett slag i ansiktet.
Flera länder har redan agerat. Finlands ishockeyförbund och Lettlands ishockeyförbund meddelade tidigt att de vägrar spela mot Ryssland. Norge har gjort samma sak. På tisdagseftermiddagen kom också Svenska ishockeyförbundet med beskedet att Sverige deltar i kommande turneringar men inte möter ryska lag. Sverige vann senaste junior-VM och Finland är regerande världsmästare, vilket innebär att protesten nu har en reell sportslig tyngd. Om Tjeckien, Kanada och Schweiz följer efter kan mästerskapen urholkas.
Bakom besluten ligger en växande uppfattning att idrotten inte kan behandla Ryssland som ett vilket land som helst. Den internationella idrottsrörelsen har sedan invasionen av Ukraina diskuterat hur ryska idrottare ska hanteras. CAS:s utslag visar att domstolen anser att Ryssland ska ha samma rättigheter som andra nationer, men flera förbund är beredda att trotsa det. För många handlar frågan inte om juridik utan om moral och säkerhet.
De som vill släppa in Ryssland brukar säga att sport och politik måste skiljas åt. Motståndarna svarar att beslutet att spela mot Ryssland är lika politiskt som beslutet att vägra. Att ge ryska landslag en plats i mästerskapen innebär också att ge regimen en internationell plattform, framhåller kritiker. För Tysklands del handlar det om att undvika att ett världsmästerskap blir skyltfönster för rysk propaganda.
För hockeyns del kan konsekvenserna bli långtgående. Ett VM utan Sverige, Finland eller andra toppnationer skulle förlora mycket av sin attraktionskraft, både sportsligt och kommersiellt. Ishockey-VM är ett av Europas mest uppmärksammade idrottsevenemang, med stora tv-avtal och internationella sponsorer. Om flera av de ledande lagen väljer att stå över, blir frågan inte bara politisk utan också ekonomisk.
För Ukrainas del är stödet från hockeyvärlden viktigt. Flera spelare och förbund har under kriget visat solidaritet med det ukrainska landslaget. Att Ryssland nu tas tillbaka, samtidigt som Ukraina riskerar att bli av med sin plats, har beskrivits som ett hån mot de ukrainska spelare som fortsatt tränar och tävlar under extrema förhållanden.
Återstår att se hur IIHF och det tyska ishockeyförbundet agerar. CAS:s beslut är bindande, men motståndet från flera av världens främsta ishockeynationer sätter press på både förbund och arrangörer. Frågan väntas dominera debatten fram till junior-VM och herr-VM. Om protesterna växer kan Rysslands återkomst bli kortvarig, trots domstolens beslut.
