Ricard Persson har en av NHL:s viktigaste scoutjobb – och utför det från sin bas i Malmö. Den 57-årige före detta backen befordrades i somras till chef för amatörscouting i Minnesota Wild, med ansvar för klubbens globala talangspaning inför NHL-draften. Uppdraget innebär att han ska ha koll på de bästa tonårsspelarna i både Nordamerika och Europa, och samtidigt se till helheten. Det är en position som normalt kräver närvaro i USA eller Kanada, men Persson har valt att bo kvar i Skåne.
– Jag hoppas med god planering att det ska gå bra, säger han.
Att en europé får huvudansvaret för en NHL-klubbs amatörscouting hör till ovanligheterna. Patrik Allvin, i dag general manager i Vancouver, hade en liknande roll i Pittsburgh för några år sedan och bodde då i Leksand under sitt första år. Persson är medveten om att hans geografiska lösning väcker uppmärksamhet, men anser att närheten till Köpenhamns flygplats är avgörande. Därifrån går direktflyg till Nordamerika.
– Det är A och O, säger han.
Persson har arbetat i Minnesota Wild sedan 2010, då han anställdes som Europachef. I sin nya roll har han utökat resandet. Tidigare blev det fem–sex resor per år till Nordamerika, nu blir det några fler. Han försöker dock hålla sig borta från hemmet i högst tio dagar åt gången.
– Man blir trött av att resa hela tiden. Då måste man hem till kära Malmö och ladda upp batterierna, säger han.
I Minnesota Wilds sportsliga hierarki är Persson femma. General managern Bill Guerin har tre assisterande general managers med olika ansvarsområden, och Persson leder den grupp som kartlägger talanger inför draften. Gruppen består totalt av tio scouter. Enligt Persson är det en medvetet liten organisation, något som skapar dynamik.
– Det blir mer dynamik när vi sitter och diskuterar spelarna, säger han.
NHL-draften är det viktigaste instrumentet i lagbyggandet. Klubbarna väljer de bästa unga spelarna från hela världen, och en lyckad draft kan lägga grunden för framgång i flera år. Persson har en tydlig filosofi om vad han letar efter. Han föredrar sitt eget öga framför avancerad statistik.
– Det är svårt att bara titta på statistik. Vi tittar mycket på karaktär, hur man tävlar, om du är påslagen hela tiden. Spelsinne värderar vi väldigt högt, säger han.
– Att hitta den där kompletta spelaren är nästan omöjligt.
Trots att draften är en offentlig process är klubbarna ovilliga att avslöja vilka spelare de har i blickfånget. Alla NHL-lag har scouter i Sverige och andra hockeyländer, men det är tabu att prata om specifika namn med konkurrenterna. Persson möter ibland gamla lagkamrater som nu jobbar för andra klubbar, till exempel Peter Sundström i Chicago och Juha Riihijärvi i New York Islanders.
– Det är klart att man står och surrar lite grann, men man pratar aldrig spelare. Jag tror att det står i kontrakten att det är hemligstämplat, säger han.
Persson har en lång meritlista som spelare. Han var 40 när han slutade och hann med SM-guld med Malmö IF 1994, NHL-spel med New Jersey Devils, St Louis Blues och Ottawa Senators samt proffsår i Tyskland, Japan och Italien. 1994 års guldlag beskriver han som ett av de bästa han spelat i.
– Vårt lag -94 var ganska unikt. Det var otroligt många karaktärer i laget. Man behövde inte säga så mycket i omklädningsrummet. Man bara kände på atmosfären att i dag vinner vi, säger han.
Under tiden i New Jersey fick Persson uppleva Lou Lamoriellos legendariska regemente. General managern var känd för att kräva disciplin och tydliga regler, allt från klädkod till hjälmknäppning på träningarna.
– Det var tvunget att ha en klädkod. Kortklippt, ingen mustasch eller skägg. Den som inte följde reglerna fick böta. Jag hade tur, jag skötte mig, säger Persson.
Han lyfter också fram två coacher som extra betydelsefulla för hans utveckling: Jacques Lemaire i New Jersey och Joel Quenneville i St Louis.
– Lemaire var otroligt smart och kunde nästan förutse saker. Quenneville var rak, enkel och kunnig, säger Persson.
Framtiden är öppen. Persson säger att han inte har tänkt på att avancera ytterligare i NHL-hierarkin, men utesluter inte att det kan bli aktuellt. En sak är han dock säker på: Om ett general manager-jobb skulle dyka upp, går det inte att sköta från Malmö.
– Då måste man väl flytta över. Det känns svårt att köra på distans, säger han.
