EU utökar sanktionerna – slår mot tusentals fler

EU:s utrikesministrar har enats om ett nytt sanktionspaket mot Ryssland, riktat mot personer med koppling till utvecklingen av ballistiska robotar. Beslutet fattades vid ministrarnas möte i Luxemburg.

– Europa har återigen visat en enad front, sade EU:s utrikeschef Kaja Kallas på en presskonferens efter mötet.

Sanktionerna innebär inreseförbud till EU, frysta tillgångar och att de drabbade inte längre får ha ekonomiska relationer med personer eller företag inom unionen. De formella besluten omfattar namnlistor på sammanlagt över 1 000 sidor.

Bakgrunden är Rysslands utveckling av nya ballistiska robotar – inte minst den mellandistansrobot som avfyrades mot Dnipro i Ukraina i november. Roboten, som fått namnet Oreshnik, betraktas som en central del av Rysslands militära upptrappning och har höjt oron i Europa. Genom att rikta sanktionerna mot personer inblandade i robotprogrammet vill EU försvåra Rysslands möjligheter att vidareutveckla vapensystemet.

Det nya paketet är en fortsättning på den rad sanktioner som EU antagit sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes 2022. Paketen har successivt utvidgats för att träffa allt från rysk energi och finans till militär teknologi och propaganda.

Mötet i Luxemburg präglades dock inte bara av enigheten kring sanktionerna. Flera av USA:s senaste utspel skapade långa diskussioner bland ministrarna. Framför allt gällde det den ”energivapenvila” som president Donald Trump säger sig ha förhandlat fram.

– Det fanns stöd från ministrarna i dag för en energivapenvila, men bara om Moskva följer den, sade Kaja Kallas.

EU-länderna har länge efterfrågat skydd för Ukrainas energiförsörjning, som utsatts för upprepade ryska attacker. Ryska robotar och drönare har förstört stora delar av Ukrainas elnät och orsakat omfattande strömavbrott. En vapenvila som omfattar energiinfrastruktur skulle kunna minska den humanitära krisen, men flera ministrar var tydliga med att man inte litar på Ryssland.

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) riktade samtidigt skarp kritik mot två av Trumps initiativ: maningarna om att hålla val i Ukraina och beslutet att tillåta import av rysk diesel.

– Det är över huvud taget inte aktuellt att hålla några val i Ukraina så länge som det inte finns åtminstone ett eldupphör, men allra helst en fred, sade hon på väg in till mötet.

Ukraina håller inga val med hänvisning till krigslagar, och Trumps uttalanden har väckt oro i både Kiev och flera EU-huvudstäder. Ett val mitt under pågående krig skulle vara praktiskt omöjligt att genomföra på ett demokratiskt och säkert sätt.

Malmer Stenergard beklagade också USA:s beslut att tillåta import av rysk diesel. Diesel är en av Rysslands viktigaste exportvaror och en avgörande inkomstkälla för krigföringen. EU har infört både importförbud och pristak på ryska oljeprodukter, och beslutet i Washington går stick i stäv med den strategin. Även om USA inte är bundet av EU:s sanktioner, skickar beslutet en signal som undergräver den gemensamma västliga linjen mot Moskva.

En annan het fråga på mötet var USA:s utlovade sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag. Domstolen har bland annat utfärdat en arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, vilket retat Washington. Belgiens utrikesminister Maxime Prévot vill nu utreda om EU kan använda en särskild stadga som beordrar medlemsländerna att inte följa USA:s sanktioner. Även Sverige är öppet för det.

– Om det krävs att man aktiverar den blockerade stadgan, då måste vi också göra det, sade Maria Malmer Stenergard.

Den blockerande stadgan är en EU-förordning som skyddar företag och medborgare i EU mot följderna av lagar och sanktioner som införts av andra länder. Domar och utslag som bygger på sådan utländsk lagstiftning ska inte anses gälla inom unionen. Stadgan användes senast för att skydda européer från USA:s åtgärder mot Kuba på 1990-talet och mot Iran på 2010-talet.

Kaja Kallas konstaterade att det halvår som återstår innan de amerikanska sanktionerna träder i kraft ger utrymme för förhandlingar – men också att EU är redo att agera.

– EU har alternativ för att se till att domstolen kan fortsätta sitt viktiga arbete, sade utrikeschefen.

Utöver sanktionerna diskuterade ministrarna det fortsatta stödet till Ukraina och hur unionen ska hantera en alltmer oförutsägbar USA-administration. Oron är bred bland medlemsländerna över att Trumps politik i praktiken gynnar Ryssland – genom både energihandel, krav på ukrainska val och en försvagad internationell rättsordning.