Ryssbesluten som påverkar skid-VM: ”Tagit höjd”

Redan förra säsongen började dörren öppnas på glänt för ryska vinteridrottare. Nu har Internationella skid- och snowboardförbundet (Fis) lättat ytterligare på kraven. Inför den kommande världscupsäsongen välkomnas ryssar på bred front – så länge de tävlar under neutral flagg och inte har tagit politisk ställning.

Det innebär att ryska längdåkare kan vara på plats i Falun när skid-VM avgörs i februari nästa år. Ett besked som sätter säkerhetsarbetet kring mästerskapet i fokus på ett sätt som inte var aktuellt när Falun senast arrangerade VM 2015.

Kajsa Sjösvärd, vd för skid-VM, säger att de ryska åkarnas medverkan påverkar planeringen i hög grad.

– Att ryska åkare kommer hit påverkar så klart vårt arbete med säkerheten. Den frågan ligger högt på agendan och vi känner oss trygga med planeringen och samarbetet med de olika aktörerna, säger hon.

Samtidigt understryker hon att det osäkra omvärldsläget i stort präglar arbetet.

– Men jag skulle även säga att det osäkra omvärldsläget påverkar också hur vi jobbar. Vi har tagit höjd för det, även om det har inneburit högre kostnader för oss.

Sammanlagt har 94 ryska idrottare fått klartecken att tävla i världscupen i någon av Fis grenar. Därtill har 56 tränare och stödpersoner godkänts. Av dessa återfinns 13 längdåkare på listan.

De allra största stjärnorna lyser dock med sin frånvaro. OS-guldmedaljörerna Aleksandr Bolsjunov och Veronica Stepanova har ännu inte fått grönt ljus. Båda har vid flera tillfällen medverkat i propagandasanmanhang för Rysslands president Vladimir Putin.

Sjösvärd är väl bekant med komplexa säkerhetslägen. Hon arbetade med kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011 och var ansvarig för EU:s koordineringsteam i Polen när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Dessutom var hon med när Falun arrangerade skid-VM senast, 2015.

– Det är oerhört många som är involverade nu, detta är mycket större än 2015, säger hon.

För svenske landslagsåkaren William Poromaa är frågan om de ryska åkarnas återkomst djupt problematisk. Han menar att Fis beslut skickar farliga signaler.

– Det är ju det man var rädd för i början, att de (Fis) ska ändra uppfattningen. Ju längre tid det går och kriget pågår, desto mer problematiskt blir det. Att de släpps in sänder signaler om normalisering, man är ute på jävligt hal is. Det är bekymmersamt, säger han.

Bakgrunden är väl känd. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 uteslöts landet från OS och har sedan dess inte fått delta som nation. De flesta internationella idrottsförbunden har också valt att inte låta ryska lag eller idrottare delta i stora tävlingar.

I vissa fall har ryska idrottare dock tillåtits tävla som neutrala deltagare, efter att ha visat att de inte stöttar Rysslands politik eller kriget. I somras kom Internationella olympiska kommittén (IOK) med ett nytt besked: ryska idrottare ska få tävla i OS från och med spelen i Los Angeles 2028, oavsett politiskt ställningstagande.

En del förbund håller dock dörren stängd. Inom exempelvis friidrott och skidskytte är ryska idrottare fortsatt portade. I många fall omfattas även belarusiska idrottare av sanktionerna, eftersom Belarus står på Rysslands sida i kriget.

För Falun och skid-VM innebär beslutet en ny verklighet. Säkerhetsarbetet har vuxit i omfattning jämfört med 2015, och kostnaderna har ökat. Samtidigt är det en fråga som engagerar långt utanför idrottens värld – om vad det innebär att återigen välkomna ryska idrottare in i den internationella gemenskapen medan kriget i Ukraina fortsätter.

Poromaas kritik speglar en oro som delas av många inom längdskidåkningen. Att neutral status ska vara tillräckligt för att tävla, när de främsta ryska stjärnorna ändå hålls borta på grund av sina kopplingar till Putinregimen, väcker frågor om var gränsen går. Och med VM i Falun runt hörnet är frågan inte bara praktisk – den är också politisk.