Lyxen i A-landslaget kan lyfta nykomlingarna: ”Väldigt stor skillnad prestationsmässigt”

Moa Lundgren har tagit steget tillbaka in i det svenska A-landslaget i längdskidåkning. Den 28-åriga åkaren fick vänta flera säsonger på en ny plats i A-truppen, men nu är hon tillbaka efter en av sina bästa säsonger någonsin. Förra vintern slutade hon på 20:e plats i den totala världscupen, ett klart lyft jämfört med hennes tidigare personbästa på 27:e plats från säsongen 2019–2020.

Det resultatet nådde hon utan den fasta vallare som A-landslagsåkarna har tillgång till. Efter säsongen 2020–2021 har Lundgren tillhört utvecklingslandslaget Team Bauhaus, som trots att det ligger utanför A-truppen har nära kontakter med elitsatsningen. Många träningsläger är gemensamma, och åkare i utvecklingslaget kan tas ut till världscup, VM och OS. De senaste åren har Lundgren framför allt tävlat i världscupen, men utan samma stöd som de uttagna i A-laget.

– Det största och det finaste är att du får börja jobba med en egen vallare, säger hon.

I fjol fick hon byta vallare flera gånger under världscupsäsongen.

– Det är ingen som kan din skidpark, så du behöver lägga väldigt mycket tid på att testa valla och alla de bitarna själv, fortsätter hon.

Inför den här säsongen är hon tillbaka i A-landslaget, och i vallateamet träffar hon Lennart Cedervärn, en vallare som tidigare arbetat för skidtillverkaren Atomic.

– Nu har jag fått börja jobba med Lennart Cedervärn, som tidigare har jobbat på Atomic men nu har klivit in i vallabussen. Det är jättelyxigt att ha någon att prata och testa med, säger hon.

Hon har också haft en motig försäsong med långdragna sjukdomsbekymmer.

– Till slut fick jag äta kortison och då släppte det, säger hon.

Även på herrsidan finns en nyhet i A-laget. Truls Gisselman, 25, debuterar i elittruppen tillsammans med Anton Grahn. Gisselman var en av de svenska åkarna i vinter-OS i Italien, där han överraskade med en sjundeplats i skiathlon. Den här säsongen har han siktet inställt på hemma-VM i Falun.

– Man vill ju gärna uppleva något liknande i Falun och allra helst att man har tagit ytterligare ett steg och kan vara med och slåss om medaljerna, både på stafett och individuellt. Man ser nu att det faktiskt är inom räckhåll, säger han.

För Gisselman handlar steget upp inte bara om status. Som utvecklingslandslagsåkare fick han resa med skidorna till varje tävling; nu står de i vallatrailern. Han pekar på samma sak som Lundgren: betydelsen av en personlig vallare.

– Det är ändå en materialsport vi håller på med. Det kan göra väldigt stor skillnad prestationsmässigt att ha en bra kontakt med sin vallare och att den har en förståelse för hur man vill ha sina skidor, säger han.

Till det kommer ekonomin. Moa Lundgren berättar att bidraget från Svenska skidförbundet ökar från 30 000 till 200 000 kronor per år när en åkare flyttas upp från utvecklingslaget till A-laget. Det är en markant skillnad för åkare som satsar på heltid.

Det svenska A-landslaget på damsidan består den här säsongen av Ebba Andersson, Maja Dahlqvist, Johanna Hagström, Moa Ilar, Frida Karlsson, Moa Lundgren, Emma Ribom och Linn Svahn. Regerande sprintvärldsmästaren Jonna Sundling har valt att träna utanför landslaget. På herrsidan ingår Edvin Anger, Gustaf Berglund, Truls Gisselman, Anton Grahn och William Poromaa.

För Lundgren innebär den tuffa konkurrensen att en VM-plats i Falun inte är given. Men hon ser det som en styrka.

– Jag vill inte bara vara där och delta, men jag vet också att om du är i topp i vårt landslag så är du bra; är du uttagen så har du chans på medalj, säger hon.

Världscuppremiären går i finska Ruka den 27–29 november.

– Jag hade honom på Tour de Ski, när det gick så bra. Jag kände att vi hade ett väldigt fint samarbete. Sedan vet man ju att det kan hända alla möjliga grejer med väder och vind innan man är framme ändå. Men det ska bli väldigt spännande, säger hon.