SD:s Hepatica avslutar samarbete med anti abort-organisation

Sverigedemokraterna har gjort stämningen i svensk biståndspolitik till en het fråga inför valet 2022. Partiet har profilerat sig med att vilja städa upp i biståndet och lägga ner Sida. Men samtidigt visar nu en granskning från Dagens Nyheter att partiets egen biståndsorganisation Hepatica har fått del av det så kallade PAO-stödet – statliga medel till partianknutna organisationer – trots att Sida bedömt riskerna som ”extrema”.

I år beviljades Hepatica 23 miljoner kronor. En av samarbetspartnerna har varit den brasilianska organisationen Institute for Conservative Action, IAC, som på sin hemsida skrivit att de ”vill skydda livet från tidpunkten för befruktningen” och att de stödjer den ”naturliga familjen”. Ordförande för IAC har varit Heloísa Wolf Bolsonaro, svärdotter till Brasiliens fängslade expresident Jair Bolsonaro.

Sidas regler är tydliga: svenska biståndsmedel får inte gå till organisationer som motverkar kvinnors och flickors rättigheter. När DN:s granskning publicerades slog myndigheten larm och stoppade samarbetet. Enligt Hepaticas kommunikationschef Pontus Persson är kontakten med IAC nu avslutad.

– Vi har inte haft så mycket kontakt med dem. Vi har inte fått så mycket respons. Det fanns inget projekt, någon konferens till exempel, som var värt att stödja, säger han.

Hepatica uppger att de pengar som var tänkta att gå till IAC nu i stället kommer att omfördelas till projekt i Ukraina. Pontus Persson säger att han inte vet hur organisationen kom i kontakt med IAC eller varför man ville stödja just deras arbete. Han säger också att kontakten har skötts av projektledare och att verksamheten hos IAC minskat.

– De har haft verksamhet, men på grund av olika anledningar som inte jag vet så har de minskat sin verksamhet. Det är därför vi inte fortsätter, säger han.

DN har sökt Björn Söder, som är styrelseordförande i Hepatica, men han har inte återkommit.

Fallet belyser en rad motsättningar i svensk biståndspolitik. Sverigedemokraterna har under lång tid varit bland de hårdaste kritikerna av Sida och har krävt att myndigheten avvecklas. Partiet har också gått till val på att minska det svenska biståndet. Att den egna organisationen nu tar emot miljoner just genom Sida – samma myndighet man vill lägga ner – är anmärkningsvärt och väcker frågor om dubbelstandard.

PAO-stödet, partianknutna organisationers stöd, är en del av det svenska anslaget till civilsamhället. Syftet är att stärka demokratin och ge partierna möjlighet att bedriva viktigt arbete på internationell nivå. Men stödet har kritiserats för att vara för generöst och för dåligt kontrollerat. I Hepaticas fall har Sida ändå gjort en riskbedömning som klassats som extrem. Det innebär att det finns en betydande risk att pengarna används på ett sätt som strider mot svenska värderingar och regelverk.

Att just en organisation med koppling till Bolsonaro-familjen finns med i Hepaticas nätverk är extra känsligt. Jair Bolsonaro är en av de mest kontroversiella presidenterna i Brasiliens historia. Han har fängslats efter att ha ifrågasatts för sin hantering av coronapandemin, och hans styre har präglats av angrepp på demokratiska institutioner, skogsskövling i Amazonas och en politik som kritiserats för att motverka urfolks och kvinnors rättigheter. Att personer i hans närhet leder en organisation som får svenska biståndsmedel är något som Sida ser mycket allvarligt på.

Sverige har under lång tid profilerat sig som en av världens mest progressiva biståndsgivare med ett uttalat feministiskt fokus. Att svenska skattemedel, om än indirekt, riskerar att hamna hos organisationer som är emot aborträtt och HBTQ-rättigheter är något som skulle vara förödande för Sveriges anseende internationellt. Den här typen av avslöjanden kan också påverka förtroendet för hela PAO-systemet.

För Sverigedemokraterna handlar det inte bara om en politisk skandal utan också om en principiell fråga. Partiet har länge ifrågasatt om civilsamhället ska vara en kanal för bistånd, och har velat lägga om den svenska politiken till förmån för mer humanitärt akutstöd. Nu visar verkligheten att den egna organisationen själv använder sig av samma system som man kritiserar.

Det är ännu oklart om Sida kommer att vidta ytterligare åtgärder mot Hepatica. Myndigheten har möjlighet att återkräva redan utbetalda medel om de inte används enligt regelverket. I skrivande stund har varken Sida eller Hepatica kommenterat om de 23 miljonerna kommer att betalas ut i sin helhet. Men oavsett utfall har fallet redan hunnit skada bilden av både Sverigedemokraternas biståndspolitik och deras egen organisation.

Instute for Conservative Action, eller IAC, är ett tydligt exempel på hur radikala krafter kan dyka upp i sammanhang där man minst anar det. Att en organisation som stöder traditionella familjevärderingar och motverkar aborträtt fått svenska skattepengar är allvarligt. Det visar också att det finns brister i hur partianknutna organisationer väljer sina samarbetspartner.

För närvarande verkar det som att Hepatica själva försöker tona ner hela affären. Kommunikationschefen säger att man inte har haft någon riktig kontakt med IAC och att inga projekt genomförts. Men oavsett så väcker det frågor om hur styrelsen, med Björn Söder i spetsen, har skött sin kontroll av de organisationer man stöttar.

I slutändan är det en fråga om svenska skattepengar. Sverige har en lagstiftning som syftar till att säkerställa att biståndet går till ändamål som främjar demokrati och mänskliga rättigheter. När det brister – även hos partier som vill strama åt biståndet – då försvagas hela systemet.

Den här historien kommer sannolikt att få eko länge. Inte minst för att den rör en av de mest laddade politiska frågorna i Sverige just nu. För Sverigedemokraterna blir det en svår balansgång mellan det man säger och det man själva gör.