12 oktober: Missa inte dagens nyheter

DN:s källor i de rödgröna partierna uppger att mycket pekar mot att Magdalena Andersson kan fällas i en statsministeromröstning senare i veckan. Socialdemokraternas ledare ska på tisdagen lämna besked till talmannen Andreas Norlén om hur regeringsbildningen går. Av allt att döma har hon inte tillräckligt stöd i riksdagen.

En statsministerkandidat behöver inte få en majoritet bakom sig, men en majoritet av riksdagens ledamöter kan fälla förslaget. Om Andersson faller måste talmannen söka en ny väg. Det skulle förlänga det redan komplicerade regeringsläget och öka trycket på övriga partier att enas. Enligt DN:s källor pågår intensiva samtal, men inget tyder på att något genombrott är nära. Flera partiledare har haft kontakt under helgen, men frågan om vilka som ska regera tillsammans är fortfarande olöst.

Ett annat stort nyhetsläge är ekonomipriset till Alfred Nobels minne. Robert E. Hall och Michael Woodford, båda verksamma i USA, får priset för forskning som har format hur centralbanker i dag tänker kring räntor och konjunkturstyrning. Hall är verksam vid Stanford University och Woodford vid Columbia University. Ekonomipriskommitténs ordförande John Hassler betonade att deras arbete har gett en stabil teoretisk grund för modeller som används av såväl centralbanker som regeringar världen över. I Sverige använder Riksbanken en modell som bygger på den här forskningen när räntan beslutas. Priset är formellt ett minnespris, men delas ut i samband med Nobelprisceremonin och räknas ändå som ett av de mest prestigefyllda prisen inom ekonomisk vetenskap.

Utrikespolitiken domineras fortsatt av Rysslands invasionskrig i Ukraina. Ukraina har kapacitet att fortsätta slå mot ryska oljeraffinaderier även om USA pausar vapenleveranserna. Det ställer president Volodymyr Zelenskyj inför ett svårt val: ska han prioritera att hålla sig väl med Donald Trump, eller fortsätta attackerna som skär av Kremls viktigaste inkomstkälla?

Ryska oljeintäkter finansierar i stor utsträckning kriget. Genom att slå mot raffinaderier har Ukraina försökt påverka Rysslands ekonomi direkt, inte bara dess militära förmåga. I september attackerades ett av landets största raffinaderier utanför Moskva, och attackerna har skapat oro på energimarknader. Om de fortsätter kan de få effekter på den globala oljeprisbilden och därmed även på inflationen. Samtidigt är Ukraina beroende av USA:s stöd, och en konflikt med Trumpadministrationen skulle kunna få stora konsekvenser för det militära läget.

Kulturnyheterna nås av beskedet att skådespelaren Pierre Lindstedt har avlidit. Han blev 83 år. Uppgiften kommer från Expressen, som har talat med familjen. Lindstedt var en av Sveriges mest folkkära skådespelare, känd för tv-serier som Pistvakt och Mysteriet på Greveholm. Hans roller nådde en bred publik och han blev en del av det svenska tv-hushållet. Utöver tv arbetade han inom både film och teater, där han ofta använde sin humor och värme i karaktärerna.

Inrikes skolfrågor väcker också frågor. Trots att svenska elevers resultat i Pisa har sjunkit kraftigt ligger betygen kvar på oförändrade nivåer. Det blir allt svårare att få ihop bilden av en skola där kunskapsresultaten försämras samtidigt som betygen inte rör sig. Forskare och skoldebattörer har länge varnat för betygsinflation, det vill säga att betygen inte längre speglar elevernas kunskaper. Om så är fallet förlorar betygen en del av sin funktion, både som urvalsinstrument till högre studier och som signal till arbetsmarknaden.

Pisa är en internationell undersökning som mäter 15-åringars kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap. De senaste mätningarna har visat på en tydlig nedgång för svenska elever, särskilt i läsning. Att betygen ändå ligger stilla kan tyda på att bedömningen i skolan inte fångar upp försämringen. Det väcker frågor om vad betygen egentligen mäter och hur väl de fungerar som underlag för antagning och betygsättning. Den närmaste tidens politiska beslut blir avgörande, både för regeringsfrågan och för tilltron till den svenska skolan.