Varför syns inte läskrisen i betygen?

Sveriges 15-åringar presterar allt sämre i den internationella Pisaundersökningen, samtidigt som avgångsbetygen från grundskolan ligger i stort sett oförändrade – eller till och med något bättre. Kontrasten har fått regeringens betygsutredare att slå larm: svenska skolbetyg går inte att lita på.

I den senaste Pisaundersökningen, vars resultat presenterades för några veckor sedan, saknade 31 procent av de svenska 15-åringarna grundläggande färdigheter i läsförståelse. Det är en fortsatt försämring jämfört med 2022, då var fjärde elev misslyckades med att nå den grundläggande nivån. Även i matematik och naturvetenskap ligger svenska elever på bottennoteringar, enligt OECD:s internationella kunskapsmätning.

Samtidigt visar Skolverkets statistik att betygen i svenska och svenska som andraspråk har varit anmärkningsvärt stabila under de senaste sju åren. Även genomsnitten på de nationella proven ligger jämna, vilket enligt Dagens Nyheters genomgång inte tyder på någon läs- eller mattekris.

Den bilden motsäger Pisaresultaten, menar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning och regeringens betygsutredare.

– Det här visar att vi inte kan lita på betygen i den svenska skolan, säger han.

Henrekson är tydlig med att skillnaderna är ett resultat av glädjebetyg. Ett B för tre år sedan betyder inte samma sak som ett B i dag, och ett B på en skola är inte detsamma som ett B på en annan.

Han pekar på flera incitament i skolsystemet som driver upp betygen. Ett är att skolor och lärare har mycket att förlora på att sätta F. Om en elev riskerar att inte bli godkänd måste skolan sätta in särskilda stödinsatser, vilket kostar pengar. Därför väljer många lärare hellre att sätta ett så kallat snäll-E, enligt Henrekson.

Konkurrensen mellan skolor spelar också in. Höga betygsgenomsnitt används som ett sätt att attrahera elever, och i områden med flera skolor tenderar betygen att pressas upp. På skolor med många svaga elever är det dessutom lättare att få höga betyg. Enligt Henrekson är betygsättningen ofta snålare på en bra skola i en landsortsstad utan konkurrens.

Problemet, menar han, är att betygen inte förankras i objektiva kriterier. Ett sätt skulle vara att införa slutprov som rättas av externa examinatorer i stället för av skolorna själva.

Skolverket, som ansvarar för de internationella kunskapsmätningarna, håller nu på att analysera skillnaderna mellan betygen och resultaten i Pisa 2025. Pernilla Jonsson, enhetschef för internationella studier, konstaterar att betyg och Pisa mäter olika saker. Pisa är specialkonstruerat för att kunna jämföras över tid, medan betygen inte fullt ut kan jämföras mellan årskullar – inte minst eftersom de nationella proven inte är konstruerade för sådan jämförbarhet.

Hon pekar också på elevernas motivation som en möjlig förklaring. Eftersom Pisatesterna inte är betygsgrundande har Skolverket kunnat konstatera att eleverna inte anstränger sig lika mycket där som på de nationella proven. I mätningen 2015 var motivationen dock ungefär densamma, något som kan ha berott på att proven då var digitala och upplevdes som roligare.

Oavsett orsak är utvecklingen allvarlig. Att nästan var tredje 15-åring saknar grundläggande läsfärdigheter innebär att de inte har de basala kunskaper som krävs för ett framtida studie- och arbetsliv, enligt OECD.

Frågan om betygens trovärdighet är sedan länge omdebatterad i Sverige. Flera utredningar har pekat på att friskolereformen och det fria skolvalet skapat incitament för skolor att konkurrera med höga betyg. Kritiker menar att systemet straffar skolor som sätter stränga betyg och belönar dem som är generösa.

Nu väntar dock en förändring. Regeringen har beslutat att ett nytt betygssystem med en tiogradig skala ska införas hösten 2028. Då ersätts dagens nationella prov i nian av nya nationella slutprov som ska rättas av externa examinatorer. Förhoppningen är att de ska fungera som mer objektiva riktmärken och ge rättvisare avgångsbetyg. De första niondeklassarna med de nya betygen väntas lämna grundskolan 2031.

Frågan är dock om det räcker för att återställa förtroendet för svenska skolbetyg – och för att ge en sann bild av svenska elevers kunskaper.