Rapporter om att olja flödar ur Hormuz – priserna fortsatt höga

Hormuzsundet är en av världens viktigaste energileder. Genom den trånga farleden mellan Persiska viken och Omanbukten transporteras normalt omkring en femtedel av den globala oljan. Sedan kriget i Iran inleddes i februari har sjötrafiken dock i perioder varit nära stillastående. För att undvika en akut oljekris har omvärlden successivt tappat ur sina strategiska reservlager.

I slutet av september kom uppgifter från Kpler, som spårar sjöfartsdata, om att det åter transporterades lika mycket olja genom sundet som före krigsutbrottet. Även investmentbanken JP Morgan har rapporterat om stora flöden av råolja ut ur sundet. Uppgifterna väckte förhoppningar om att det värsta var över. Men priset på brentolja är fortfarande 104,34 dollar per fat, betydligt högre än nivåerna före kriget, och flera analytiker manar nu till försiktighet.

Ole Hvalbye, oljeanalytiker på ABG Sundal, konstaterar att en tillfällig ökning inte är detsamma som en stabil leveranssituation. Det är stor skillnad mellan att olja kan komma ut och att marknaden kan lita på att leveranserna håller i sig. Nya attacker under oktober ska enligt Hvalbye ha fått sjötrafiken att avta igen. Han får medhåll av Thina Saltvedt, oljemarknadsanalytiker på Nordea.

– Vi har nästan börjat nå samma nivåer som innan. Men det finns en stor osäkerhet eftersom vi inte vet om det kommer att hålla i sig, säger hon.

Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, är tveksam till tillförlitligheten i de uppgifter som cirkulerat. Han menar att det finns annan data som visar på betydligt mindre volymer från Mellanöstern. Enligt Internationella energirådet, IEA, var den globala tillgången på olja i september sju miljoner fat lägre än under samma månad förra året. Priserna på marknaden tyder också på ett stort underskott, och lagren måste användas för att täcka upp.

Även om flödet genom Hormuzsundet skulle hålla i sig kvarstår flera problem. Efter flera månader av uttag ur reservlagren måste omvärlden så småningom fylla på dem igen. Det kommer i sig att hålla uppe efterfrågan på olja och begränsa prisfallet. Det finns fortfarande ett stort hål att fylla, konstaterar Saltvedt.

Dessutom är det främst råolja som kommer ut ur sundet. Den verkliga bristvaran på världsmarknaden är raffinerade produkter, i synnerhet diesel. Diesel används framför allt inom industri, transporter och jordbruk, och priserna på just diesel har skjutit i höjden. Raffinaderierna i Gulfstaterna har gått på lågvarv till följd av kriget i Iran. Samtidigt har Ryssland, som annars är en av världens största dieselproducenter, slutat leverera stora volymer till omvärlden. Både sanktionerna och ukrainska attacker mot ryska raffinaderier har slagit hårt mot produktionen.

Saltvedt beskriver situationen som en perfekt storm. Nedstängda raffinaderier och höga råoljepriser har gjort förädlingen dyrare. Att transportera olja genom ett konfliktområde kostar också allt mer. Fartyg som går genom Hormuzsundet kräver ofta eskort av den amerikanska flottan, och rederierna tar betalt därefter.

– Man får betala rederierna extremt mycket pengar helt enkelt, säger Christian Kopfer.

Sammantaget är oljemarknaden fortfarande präglad av mycket stor osäkerhet. Kriget i Iran och kriget i Ukraina har skakat om både tillgång och logistik på ett sätt som får effekter långt utanför de direkt inblandade regionerna. Beredskapslagren har minskat, dieselbristen kvarstår och fraktkostnaderna är höga. Även om råolja åter rinner genom Hormuzsundet är det långt ifrån säkert att marknaden kan återgå till det normala inom en snar framtid. Mycket hänger nu på hur de geopolitiska konflikterna utvecklas – och om ytterligare störningar skickar priserna ännu högre.