Åkesson: Ökad reduktionsplikt är en röd linje för oss

Åkesson förkastar klimatutredning innan presentation – kallar förslagen ”fantasilösa”

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson riktar skarp kritik mot den kommande styrmedelsutredningen för klimatomställningen. Utredningen, som tillsattes av regeringen i oktober 2024, har ännu inte presenterats officiellt men Åkesson har redan avfärdat förslagen som ”fantasilösa” efter att ha tagit del av innehållet.

Utredningen leds av Svante Mandell och har i uppdrag att analysera vilka styrmedel som krävs för att Sverige ska fasa ut fossila bränslen, uppfylla EU:s klimatkrav och nå det nationella klimatmålet till 2045. En central del av uppdraget är att undersöka hur reduktionsplikten – som styr inblandningen av förnybara drivmedel i bensin och diesel – kan utvecklas för att bidra till klimatomställningen.

”Jag tycker att det är ganska fantasilöst. Det är återigen fokus på höjda drivmedelsskatter, ökad reduktionsplikt. Sådant där som väljarna sa nej till förra gången och som är röda linjer för oss. Vi kommer inte att acceptera det,” säger Åkesson.

SD-ledaren hävdar att Sverige behöver gå i motsatt riktning och menar att regeringen delar denna uppfattning. Han påpekar att drivmedelsskatterna redan har sänkts till EU:s miniminivå och att Sverige för närvarande har en mycket låg reduktionsplikt.

”Vi räknar med att regeringen kommer att kunna sänka skatterna med ytterligare tre kronor, efter att man bett EU-kommissionen om godkännande,” fortsätter Åkesson. ”Då kommer en sådan här styrmedelsutredning in helt från fel håll.”

På frågan om vad han anser ifall de föreslagna åtgärderna är det enda sättet att nå klimatmålen, är Åkessons svar tydligt: ”Då säger jag att målen måste förändras. Det är inte rimligt att ett stort land som Sverige, med de avstånd som vi har, inte ska kunna köra bil.”

Detta ställningstagande belyser den pågående spänningen i svensk klimatpolitik, där Sverigedemokraterna konsekvent har förespråkat lägre drivmedelsskatter och mindre betungande miljöregler för bilister. Partiets position har fått betydande inflytande genom Tidöavtalet, som ligger till grund för regeringssamarbetet med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Åkesson förordar istället en långsiktig elektrifiering av transportsektorn, men avvisar tanken på att denna omställning skulle kunna genomföras till 2030. ”Det är orimligt att tänka sig,” säger han.

I stället framhåller SD-ledaren vikten av en klimatpolitik med folklig förankring, i enlighet med avtalet mellan hans parti och regeringen. ”För mig är inte delmålen 2030 eller de delmål som kommer därefter det avgörande. Det avgörande är att vi tar sikte på 2045 eller längre fram och bygger ut elproduktion och annat så att vi på riktigt kan elektrifiera,” förklarar Åkesson.

Sveriges klimatmål för 2030 innebär att utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent jämfört med 2010. Kritiker, däribland miljöorganisationer och forskare, har varnat för att Sverige riskerar att missa detta mål utan mer kraftfulla åtgärder. Regeringen har dock under den senaste mandatperioden genomfört flera förändringar som enligt experter försvårar måluppfyllelsen, däribland sänkningen av reduktionsplikten.

Åkessons uttalanden indikerar en fortsatt politisk motsättning kring Sveriges klimatpolitik, där spänningen mellan kortsiktiga ekonomiska hänsyn och långsiktiga klimatåtaganden förblir olöst. Styrmedelsutredningen, som när den väl presenteras officiellt lär möta motstånd från Sverigedemokraterna, blir ytterligare en prövning för den sittande regeringens klimatpolitiska ambitioner och sammanhållning.