Anställd misstänks för våldtäkter på hvb-hem

En man i 25-årsåldern sitter häktad, misstänkt för flera fall av våldtäkt mot barn. Brotten ska ha begåtts under sommaren, dels på ett hvb-hem för barn och unga, dels på andra platser – bland annat i mannens eget hem. Den utsatta flickan var placerad på det boende där mannen arbetade.

Det var verksamheten själv som larmade polisen när misstankarna väcktes. Boendet har också gjort en så kallad Lex Sarah-anmälan och kontaktat Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.

Hvb-hemmets vd vill inte kommentera det enskilda fallet med hänvisning till pågående förundersökning, men säger till DN att företaget har inarbetade rutiner för hur personalen ska agera om det framkommer uppgifter om att ett placerat barn farit illa.

– Generellt kan jag säga att om det kommer till vår kännedom om misstankar om väldigt allvarliga missförhållanden tar vi omedelbart ett agerande, säger hon.

Enligt vd:n agerar verksamheten enligt en fast plan när misstankar om brott uppdagas. Kontakt tas omgående med berörda myndigheter, en krisgrupp sätts samman och den anställde avskiljs från sin tjänst.

– På en gång kontaktar vi de myndigheter som kan vara berörda. Vi sätter ihop en snabb krisgrupp inom organisationen och avskiljer naturligtvis personen på en gång om det är ett personalärende, säger hon.

Vd:n vill inte uppge vilken anställningsform mannen hade, men understryker att en person oavsett anställning avskiljs omedelbart vid misstankar om brott. Nyanställda ska ha relevant utbildning och tidigare erfarenhet, och belastningsregistret kontrolleras var sjätte månad. Mannen var inte tidigare dömd för brott.

Efter att misstankarna blev kända pausades intaget av nya ungdomar. Boendets psykologer har funnits till hands och ett kristeam har satts in för de boende.

– Allting handlar i slutändan om att detta är barn och ungdomar inom socialtjänstens vård, och det yttersta är att det ska finnas trygghet, skydd och säkerhet, säger vd:n.

På frågan om ansvaret för de placerade ungdomarna svarar hon:

– Det är helt fruktansvärt. Det är djupt beklagligt, det ska inte få hända. Därför måste vi hitta alla möjliga åtgärder för att det inte ska få ske.

Hvb-hem, eller hem för vård eller boende, används av socialtjänsten för att placera barn och unga som av olika skäl inte kan bo kvar i sina familjer. Det kan handla om relationsproblem, kriminalitet, missbruk eller andra sociala svårigheter. Verksamheterna drivs av såväl privata företag som kommuner och ideella organisationer.

Sektorn har vuxit kraftigt under de senaste decennierna, och en stor andel av platserna drivs numera av privata aktörer. Samtidigt har branschen präglats av upprepade larm om brister i omsorg och säkerhet. Ivo, som har tillsyn över hvb-hem, har vid flera tillfällen riktat skarp kritik mot enskilda verksamheter – och även mot sektorn som helhet – för brister i dokumentation, bemanning och kompetens.

Marknaden för hvb-hem har under lång tid varit föremål för politisk debatt. Kritiker har pekat på att privata vårdkoncerner inom ramen för offentlig finansiering kan ha incitament att hålla nere kostnaderna, medan förespråkare menar att mångfalden av aktörer ökar flexibiliteten. Flera uppmärksammade granskningar har visat på brister i allt från bemanning till hantering av våld och övergrepp, vilket skapat en växande misstro mot delar av branschen.

Lex Sarah, som blivit aktuellt i det här ärendet, är en bestämmelse i socialtjänstlagen som ålägger personal att rapportera missförhållanden. Syftet är att allvarliga brister ska kunna åtgärdas utan dröjsmål. Anmälan går till Ivo, som kan besluta om förelägganden, förbud eller i värsta fall återkallelse av tillstånd.

Att en anställd vid ett boende nu misstänks för så allvarliga brott mot ett placerat barn väcker också frågor om kontrollen av personal. För många yrkesgrupper som arbetar med barn är utdrag ur belastningsregistret obligatoriskt, men reglerna varierar mellan verksamhetsformer. Placerade barn är särskilt sårbara: de är beroende av personalen i sin vardag och har ofta begränsade möjligheter att själva uppmärksamma missförhållanden.

DN har upprepade gånger sökt åklagaren i målet utan att få svar. Mannens advokat avböjer att kommentera.