Omtyckt utsiktsplats i Stockholm var svartbygge

Stockholms stad har rivit en träterrass vid utsiktsplatsen Fåfängan ovanför Masthamnen på Södermalm. Anledningen är att konstruktionen visat sig vara ett svartbygge som inte håller säkerhetsmässigt. Rivningen genomfördes efter en besiktning där staden konstaterade att terrassen har brister, skriver stadsmiljöchefen Esther Östin till Dagens Nyheter.

Fåfängan har anor från 1774, då grosshandlaren Fredrik Lundin lät uppföra anläggningen. Utsikten över Saltsjön och Stockholms inlopp har sedan dess gjort platsen till ett uppskattat utflyktsmål. Träterrassen är betydligt yngre. Enligt stadens bedömning byggdes den för omkring 15 år sedan, men exakt när och av vem är oklart. Stockholms stad vet inte vem som uppförde konstruktionen. I jämförelse med Fåfängans långa historia är träterrassen bara ett barn.

För att bygga på allmän plats krävs normalt att åtgärden har stöd i detaljplanen och ofta också bygglov. I det här fallet saknas båda delarna. Enligt Esther Östin finns inget stöd i detaljplanen för en konstruktion på platsen. Vid bygget sågades dessutom ett historiskt värdefullt spjälstaket sönder. Det skedde utan tillstånd från vare sig stadsmuseet eller stadsdelsförvaltningen. Staketet behöver nu återställas. Enligt plan- och bygglagen kan en olovlig åtgärd leda till byggsanktionsavgift och krav på rättelse.

Esther Östin skriver i ett mejl till DN att hon sedan hon tillträdde 2024 har försökt ta reda på vem som kan ha uppfört konstruktionen, men utan framgång.

”Jag har jobbat i staden sedan 2024 och har sedan dess försökt ta reda på vem som kan ha uppfört konstruktionen, men utan framgång”, skriver hon.

Efter besiktningen kom staden fram till att terrassen inte håller måttet. Den revs därför av säkerhetsskäl. Lokaltidningen Mitt i var först med att rapportera om rivningen. Innan beslut om rivning togs erbjöds Fastighetskontoret att ta över ägandet och underhållsansvaret. Fastighetskontoret, som förvaltar kommunens mark och byggnader, tackade nej efter att ha gått igenom besiktningsprotokollet.

Terrassen har med sitt läge blivit en välbesökt plats för den som vill njuta av utsikten. Men enligt stadsmiljöchefen väger säkerhetsriskerna tyngre.

”Om någon skulle skada sig på konstruktionen, eller om den skulle åka ner för backen, är stadsdelen ansvarig för skada på tredje man”, skriver Esther Östin.

Hon påpekar att det inte finns några planer på att bygga en ny terrass på platsen. Fåfängan är en av Södermalms mest kända utsiktspunkter, och terrassen har under åren använts flitigt av både närboende och turister. Att en så pass synlig konstruktion kunnat stå på kommunal mark i runt femton år utan att någon inom staden reagerat väcker därför frågor om tillsynen.

Varför ingen inom Stockholms stad tidigare upptäckte att det stod ett svartbygge på platsen kan Östin inte svara på. Att olovliga konstruktioner kan stå länge utan att upptäckas är inte ovanligt. I många fall krävs att någon anmäler eller att kommunen genomför en tillsynsinsats för att byggnader utan tillstånd ska komma fram i ljuset. Ansvaret för tillsynen över allmänna platser är dessutom fördelat mellan flera förvaltningar, vilket kan göra det svårare att upptäcka avvikelser i tid.

För Fåfängans del innebär rivningen att platsen nu återställs. Det historiska spjälstaketet ska tillbaka, men någon ny terrass blir det inte. Frågan om vem som bar ansvaret för att konstruktionen uppfördes är fortfarande obesvarad. Stockholms stad har inte heller kunnat redogöra för exakt när terrassen byggdes eller hur den kunde stå kvar i så många år utan att upptäckas.