Surrogatmarknaden i Colombia har vuxit fram som en internationell knutpunkt för par från Sverige och andra länder. Priserna är ofta lägre än i exempelvis USA, och rättsläget har under lång tid varit oklart. Det har gjort landet till en av de få marknader i Latinamerika där kommersiellt surrogatmoderskap kan ske relativt öppet. Men nu är branschens framtid osäker. Ett avslöjande från Dagens Nyheter har gett politiskt bränsle åt de krafter som vill förbjuda verksamheten helt.
DN har visat att anonyma unga kvinnor som donerar ägg till colombianska surrogatkliniker också förekommer på den globala livesexmarknaden. Exakt hur sambandet ser ut framgår inte av granskningen, men uppgiften har fått stor uppmärksamhet. Den konservative parlamentsledamoten Luis Miguel López har använt avslöjandet i en video på Instagram för att argumentera för ett heltäckande förbud. López, vars parti ingår i koalitionen bakom regeringen, räknar i videon upp vad han menar att utländska kunder söker hos colombianska kvinnor.
– Om hon ser latinamerikansk ut är hon värd mindre, om hon är blond och har ljus hud är hon värd mer. Det är obegripligt att det här händer på 2000-talet, säger han.
I början av september gick politiker från flera colombianska partier samman bakom ett nytt lagförslag som förbjuder ”reproduktivt utnyttjande genom surrogatmödraskap”. Om förslaget går igenom blir det straffbart att främja, finansiera och förmedla surrogatarrangemang. Det skulle med stor sannolikhet bli slutet för hela surrogatindustrin i Colombia.
En av initiativtagarna är Luis Miguel López, som också är emot abort och förespråkar traditionella familjevärderingar. Han har bjudit in till en offentlig utfrågning där DN:s granskning ska diskuteras. I lagförslaget anges att surrogatarrangemang riskerar att göra kvinnor och barn till handelsvaror, och att barnets ursprung och identitet kan leda till framtida konflikter.
– Vi ska nå vårt mål och skydda kvinnor, säger López i videon.
Bakgrunden till det politiska trycket är att surrogatmarknaden i Colombia under flera år har vuxit närmast okontrollerat. Landet saknar en tydlig lagstiftning; i stället har rättspraxis utvecklats genom domstolsbeslut. Det har öppnat dörren för kliniker, advokatbyråer och förmedlare som riktar sig till utländska par. För många är kostnaden den stora fördelen. Ett arrangemang i Colombia kostar väsentligt mindre än i USA, där priserna ofta ligger bland de högsta. Samtidigt har kritiker pekat på att de låga priserna hänger samman med utsatthet för fattiga kvinnor och en svag reglering.
Surrogatmoderskap är i praktiken varken lagligt eller olagligt i Colombia. I avsaknad av en tydlig lag har domstolarna avgjort enskilda fall, vilket skapat ett lapptäcke av rättspraxis. Det har gjort marknaden tillgänglig men också sårbar: alla oenigheter mellan parter hamnar ytterst hos domstol, och många avtal saknar samma rättsskydd som i länder med mer utvecklad lagstiftning.
Sverige har en direkt koppling till frågan. Eftersom surrogatmoderskap inte erbjuds inom svensk sjukvård har många svenska par under lång tid sökt sig utomlands. Colombia har blivit ett av resmålen. När familjer återvänder hamnar de ofta i en juridisk gråzon: frågor om föräldraskap och medborgarskap har prövats i flera instanser. Ett förbud i Colombia skulle därför inte bara påverka colombianska kvinnor och kliniker, utan också svenska familjer som redan är mitt inne i en process.
Den globala marknaden för surrogatmoderskap är stor och växande. Tidigare var länder som Indien och Thailand populära resmål, men hårdare lagar har sedan flera år flyttat fokus mot Latinamerika. Ukraina och vissa delstater i USA är fortfarande vanliga alternativ för internationella par. Colombia har haft en särskild ställning eftersom det varit en av få relativt öppna marknader i regionen. En stängning av den colombianska marknaden skulle sannolikt leda till ökad efterfrågan på andra destinationer, men också tvinga par som redan påbörjat processer att söka nya lösningar.
Frågan engagerar långt utanför politikens innersta kretsar. Förespråkare för surrogatmoderskap ser ett förbud som ett ingrepp i kvinnors rätt att bestämma över sina kroppar. Motståndare ser det som ett nödvändigt skydd mot exploatering och människohandel. DN:s granskning har förstärkt båda sidornas argument, och den fortsatta behandlingen i kongressen kommer att följas noga av internationella organisationer, familjer och kliniker. Den colombianska debatten har med andra ord fått en ny spelplan, där svenska medier också spelar en roll.
