Regeringen vill införa elektronisk övervakning av barn i riskzonen för kriminalitet

I ett nytt lagförslag planerar regeringen att ge socialtjänsten utökade befogenheter att elektroniskt övervaka barn och ungdomar som riskerar att dras in i kriminalitet. Förslaget presenterades av socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) och beskrivs som ett verktyg för att förhindra att unga hamnar i kriminella kretsar.

”Det här är en insats som bara får sättas in om mindre ingripande insatser är uttömda,” förklarade Waltersson Grönvall vid presentationen av lagförslaget.

Enligt regeringens beräkningar kan det röra sig om mellan 50 och 100 barn som kommer att omfattas av den elektroniska övervakningen. Till skillnad från den traditionella fotbojan som används inom kriminalvården planerar man att använda mindre stigmatiserande alternativ, som exempelvis en armbandsklocka.

Det huvudsakliga syftet med övervakningen är att säkerställa att barnet eller den unge befinner sig i hemmet under de tider som socialtjänsten har beslutat om. Åtgärden ska endast tillämpas när det finns ”tydliga skäl” att tro att så annars inte skulle vara fallet. Övervakningen ska också fungera förebyggande för att förhindra att den unge begår brott.

För att en elektronisk övervakning ska bli aktuell krävs en ansökan från socialnämnden till förvaltningsrätten, som sedan fattar det slutgiltiga beslutet. Statens institutionsstyrelse (Sis) föreslås bli ansvarig myndighet för att kontrollera övervakningen, som initialt kan gälla i sex månader. Om ett barn avviker från sin övervakning blir det polisens uppgift att lokalisera barnet.

Regeringen betonar att förslaget inte ska ses som en straffåtgärd utan som ett verktyg för att förebygga mer ingripande åtgärder, som exempelvis tvångsvård enligt LVU (Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga).

Förslaget har mött stark kritik från flera remissinstanser som anser att elektronisk övervakning är en alltför ingripande åtgärd för unga som varken är misstänkta eller dömda för brott. Kritiker menar att det kan stigmatisera redan utsatta barn och ungdomar ytterligare.

Socialtjänstministern försvarar dock förslaget och hävdar att det är motiverat för att skydda barn från kriminella nätverk.

”Det är sådant som redan dömda barn beskriver för mig, att när de har en GPS-sändare på sig då vill inte de kriminella nätverken vara i närheten av dem,” säger Waltersson Grönvall.

Martin Melin, rättspolitisk talesperson för Liberalerna, tillägger att han ofta möter föräldrar som efterfrågar tuffare åtgärder för att skydda sina barn från kriminella miljöer.

”Det är föräldrar som säger ’hjälp mig, jag kan inte skydda mitt barn’. Men de föräldrarna kommer ju inte till tals när det kommer till remissinstanser tyvärr,” menar Melin.

Förslaget har nu skickats vidare till lagrådet för granskning. Något exakt datum för när lagförslaget kan träda i kraft finns ännu inte, eftersom Statens institutionsstyrelse fortfarande arbetar med upphandlingen av den teknik som krävs för genomförandet.

Detta förslag är en del av regeringens bredare strategi att bekämpa ungdomskriminalitet och förebygga rekrytering till kriminella nätverk, ett område som fått ökad politisk prioritet de senaste åren i takt med att gängkriminaliteten har ökat i Sverige.