Barnen dyrkar massmördare – kopplas till flera svenska dåd

Det var svensk högsommar i Helsingborg när en femårig flicka knivhöggs i halsen på en lekplats. Angreppet var plötsligt och oprovocerat. Ett vittne berättar för DN att kniven satt kvar tills ambulansen kom och att de försökte hålla flickan lugn. Några timmar senare greps en misstänkt pojke, tolv år gammal. När polisen granskade ett TikTok-konto som kunde knytas till honom hittade de hyllningar till skolskjutare och massmördare. Enligt domstolshandlingar hade mamman känt till pojkens intresse för extremvåld, men inte tagit det på allvar.

Fallet blev det första i Sverige som tydligt kunde knytas till True Crime Community, TCC. Det skulle snart följas av fler. I augusti dödades en flicka med svärd på Brinellskolan i Fagersta. Tre andra elever skadades. Den misstänkte gärningsmannen, 18-årige Liam Nebel, var känd och uppskattad i TCC-kretsar. Han redigerade och spred filmer om massmördare. De digitala spåren ledde polisen till flera barn som misstänks ha planerat egna dåd.

En månad senare knivhöggs en flicka under en gympalektion på en högstadieskola i Växjö. Den misstänkte var 13 år. Innan gripandet hann han publicera en video där han vände sig direkt till TCC-gemenskapen. ”Tack alla för gemenskapen, TCC-gemenskapen”, säger han i videon, och beklagar att attacken inte fick dödlig utgång. Han misstänks också ha haft mordplaner mot ytterligare fyra personer.

TCC saknar ledare och hierarki. Det är en nätkultur där allt kretsar kring hyllningar av massmördare. I korta, ofta AI-genererade videor framställs attentatsmän som popidoler. Kända förövare dansar intill siffror som anger antalet dödade. Morgan Finnsiö, grävande reporter på tidningen Expo, säger att få användare själva utför våldsdåd. Men genom att följa, gilla och dela filmer driver de passiva deltagarna på rörelsen. Finnsiö talar om ett implicit löfte: den som begår ett dåd kan få status inom TCC-världen. De flesta nappar inte, men tillräckligt många riskerar att göra det.

DN har varit i kontakt med svenska och utländska konton som sprider TCC-kopplat innehåll. De flesta ger vaga svar: det är ”coolt” och ”förbjudet”. En svensk tonårspojke skriver att det finns för många människor på jorden. ”Samma sak med ogräs, ibland måste man bara rensa.” En brittisk kille berättar hur han drogs in under en deprimerad period av vänner som introducerade honom för TCC. Han tror att miljön växer för att den ger ensamma människor en plats att höra hemma.

I DN:s genomgång av svenska TCC-fall framträder en oförstående vuxenvärld. Föräldrar har känt till barnens fascination för grovt våld men inte förstått allvaret. Många av de misstänkta barnen kommer från svåra hemförhållanden, har mobbats eller haft det svårt i skolan. En 15-årig flicka berättar att hon på nätet fick uppmärksamhet och bekräftelse som hon saknade i verkligheten. Nu misstänks hon för förberedelse till mord. Hon ska ha uppmanat andra att begå grova våldsbrott, men nekar.

Katie McCarthy arbetar med att kartlägga hot vid den amerikanska organisationen Anti-Defamation League. Hon känner igen mönstret. Många unga som attraheras av TCC är utstötta i skolan och söker tillhörighet. Inom TCC känner de sig förstådda, men över tid avtrubbas de för våld. Hon menar att fascinationen är som störst för våldsdåd utförda av andra unga, eftersom användarna kan identifiera sig med gärningspersonerna. De lättsamma filmerna får extremt våld att framstå som ett skämt, vilket bidrar till avhumanisering.

Polisen ser en förändring. Susanna Bellander, polisens samordnare mot terrorism och extremism, säger att aktiviteten i den våldsbejakande digitala miljön har ökat efter dådet i Fagersta. Samtidigt är den svår att kartlägga. Det ironiskt kodade bildspråket förändras snabbt och är svårt för utomstående att tyda. En bild på en kille i t-shirt kan vara en referens till en tidigare attentatsman. Parallellt med att plattformar rensas gör polisen bedömningar av personer i miljön. Den som ser en video med en dansande attentatsman uppmanas att tipsa polisen.

TCC:s referenskultur lever vidare internationellt. I Wisconsin använde en flicka som sköt ihjäl två elever på en kristen skola 2024 samma sorts t-shirt som en av Columbine-mördarna. En 15-årig pojke i Filippinerna bar en liknande tröja när han greps i somras. Columbine-massakern 1999, då 13 elever och en lärare mördades, betraktas som en helig graal inom TCC. De två gärningsmännen hyllas ofta som kontrakulturella ikoner. Enligt Wikipedia har över 70 dåd inspirerats av den, med fler än 300 dödsoffer.