Frankrike drabbades hårt av den extrema värmebölja som svepte över landet mellan 22 och 28 juni. Under denna vecka registrerades 2 025 fler dödsfall än vad som normalt förväntas, vilket motsvarar en ökning med 29,1 procent jämfört med veckan dessförinnan. Detta meddelade nyligen landets hälsominister Stéphanie Rist.

Siffrorna är dock fortfarande preliminära. Enligt landets folkhälsomyndighet Santé publique France kommer det att ta flera veckor innan man kan fastställa den exakta dödssiffran kopplad till värmen. Myndighetens bedömning är att det slutliga antalet dödsfall sannolikt kommer att vara betydligt högre än de preliminära siffrorna visar.

Extrem värme utgör ett allvarligt hot mot människors hälsa, men varför är värmeböljor så farliga och vid vilka temperaturer börjar risken att öka markant?

Det är framför allt hjärtats förmåga att pumpa blod som sätts på prov under perioder av extrem värme. När kroppen försöker bli av med överskottsvärme transporteras blodet till de ytliga blodkärlen nära hudytan. Detta tvingar hjärtat att arbeta betydligt hårdare än normalt. Hos vissa individer, särskilt äldre och personer med redan försvagad hjärtfunktion, kan denna extra belastning resultera i allvarlig hjärtsvikt.

Samtidigt ökar svettningen kraftigt när kroppen försöker reglera sin temperatur. Om den förlorade vätskan inte kompenseras i tillräcklig utsträckning genom ökad vätskeintag, blir blodet trögflytande. Detta i sin tur ökar risken för att utveckla livshotande blodproppar.

Även njurarna utsätts för betydande påfrestningar under värmeböljor. Njurarna spelar en central roll i regleringen av kroppstemperaturen genom att upprätthålla en korrekt vätske- och saltbalans i kroppen. Ju varmare det blir, desto mer vatten måste kroppen inta för att kompensera för vätskeförlusten. Risken för vätskebrist ökar därför proportionellt med stigande temperaturer, vilket i sin tur höjer risken för allvarliga njurproblem.

För unga och friska människor utgör värme normalt sett inget större problem. Däremot är situationen helt annorlunda för äldre personer, där både hjärt- och njurfunktionen generellt sett är försämrad. För denna grupp kan en värmebölja vara direkt livshotande. Även gravida kvinnor och barn under fem år tillhör särskilt utsatta grupper. Små barn har ännu inte utvecklat förmågan att effektivt reglera sin kroppstemperatur, och ju yngre barnet är, desto större är risken för allvarliga komplikationer.

Under de senaste åren har flera omfattande vetenskapliga studier visat att betydligt fler människor dör till följd av värme än vad som tidigare varit känt. En studie publicerad i den prestigefyllda tidskriften Nature fastställde att drygt 61 000 européer dog av värmerelaterade orsaker under sommaren 2022. Dessa siffror har väckt stor uppmärksamhet och lett till ökad medvetenhet om värmens dödliga effekter.

Även i Sverige syns tydliga kopplingar mellan höga temperaturer och ökad dödlighet. Effekten är dessutom påfallande snabb – dödligheten stiger redan samma dag som temperaturen ökar markant. Under den ovanligt varma sommaren 2018 dog cirka 700 fler svenskar än normalt. Forskare bedömer att merparten av dessa dödsfall var direkt kopplade till den höga värmen. I Malmö uppmättes exempelvis preliminärt 34,8 grader den 27 juni, nära 35-gradersstrecket.

En komplicerande faktor i arbetet med att förstå och förebygga värmeböljors effekter är att det inte finns någon specifik temperaturgräns vid vilken värmen börjar bli farlig. Forskaren Christofer Åström och hans kollegor vid Umeå universitet har utvecklat en modell som visar att dödligheten börjar öka redan vid 21,7 grader. Därefter stiger den nästan linjärt med cirka 1,8 procent för varje grad Celsius som temperaturen ökar.

Om den högsta temperaturen ligger kring 27 grader tre dygn i följd är dödligheten tio procent högre jämfört med dagar där maxtemperaturen ligger runt 20 grader. Vid 30 grader är ökningen hela 20 procent. Det är dock viktigt att påpeka att riskökningen är relativ. För en frisk tonåring är risken försumbar, eftersom de allra flesta som dör är äldre personer med redan försvagad hälsa.

En central fråga som forskare försöker besvara är hur dödligheten slår under och efter en värmebölja. Handlar det enbart om de allra sköraste personerna som ändå hade dött inom kort, eller dör personer som annars hade levt betydligt längre? Forskningen tyder på det senare. Direkt efter en värmebölja återgår dödligheten till normala nivåer igen. Om endast redan svårt sjuka personer hade drabbats skulle dödligheten ha legat under det normala direkt efter värmeböljan, vilket den inte gör. Detta indikerar att de som dör under en värmebölja inte nödvändigtvis hade dött inom en snar framtid, vilket gör värmerelaterade dödsfall än mer allvarliga ur ett folkhälsoperspektiv.