Saliv spelar en central roll i kroppens dagliga funktioner, men när den rinner ut ur munnen under sömnen kan det upplevas som besvärligt. Experter förklarar nu vad som händer när vi dreglar och när det kan vara dags att söka hjälp.

Saliv är en av kroppens mest underskattade funktioner. Den hjälper oss att smaka mat, svälja, skyddar tänderna mot karies och håller skadliga bakterier borta. Mark Wolff, dekanus vid University of Pennsylvania School of Dental Medicine, understryker vikten av saliv för vår hälsa. Utan den fungerar kroppen helt enkelt inte som den ska.

Varje dag producerar en människa mellan en halv och en och en halv liter saliv. Dregel uppstår när saliven samlas i munnen snabbare än vi hinner svälja bort den. Under dagtid hanterar vi vanligtvis saliven genom att automatiskt svälja, men nattetid ändras förutsättningarna helt.

## Varför dreglar vi mest på natten

När vi sover sväljer vi betydligt mer sällan och har samtidigt mindre kontroll över musklerna runt munnen. Emily Boss, chef för barnöron-näsa-hals vid Johns Hopkins Medicine, förklarar att problemet förvärras om man andas genom munnen under sömnen, eftersom saliven då får en lättare väg ut.

Sovställningen spelar också en avgörande roll. Christine Won, medicinsk chef vid Yale Center for Sleep Medicine, pekar på att gravitationen helt enkelt gör sitt när man sover på sidan eller magen. Samma sak händer om man slumrar till sittande, till exempel på ett tåg eller en buss.

Barn tenderar att dregla mer än vuxna av flera anledningar. Bebisar och småbarn håller fortfarande på att utveckla full kontroll över läppar, tunga, käke och sväljmuskler. Dessutom kan tandsprickning stimulera extra salivproduktion. Små barn utforskar också världen med munnen genom att suga på tummen, tugga på leksaker eller sitta med öppen mun, vilket ökar dreglandet. För de flesta barn förbättras situationen när musklerna och sväljmönstren mognar, vanligtvis runt fyra års ålder.

## Så minskar du dreglet

Det första steget för att förhindra dregel på natten är att byta sovställning. Christine Won påpekar att ryggsömn oftast är den bästa positionen för att minska dregel, även om det inte är optimalt för personer med sömnapné. Kuddar runt kroppen kan fungera som stötdämpare för att hjälpa en att ligga kvar på rygg under natten.

Mat och dryck kan också påverka salivproduktionen. Mark Wolff förklarar att allt surt får spottkörtlarna att börja arbeta, och detsamma gäller till viss mån söta livsmedel och drycker. Att undvika dessa före sänggåendet kan därför hjälpa.

Halsbränna har en salivstimulerande effekt, så personer med anlag för det bör undvika att äta nära läggdags, särskilt stark eller fet mat. De som använder bettskena eller annan tandställning på natten bör försöka undvika att gnissla tänder, eftersom mekanisk stimulans också ökar salivproduktionen.

Att åtgärda nästäppa kan vara en effektiv lösning. Behandling av allergier eller förkylning gör ofta att det blir lättare att andas genom näsan, vilket i sin tur minskar dreglandet.

## När ska man söka vård

I allmänhet är dregel på natten mycket vanligt och sällan något att oroa sig för. Dregel under dagen är däremot mer bekymmersamt enligt experterna. Om dreglandet plötsligt förvärras eller känns onormalt mycket bör man kontakta vården, eftersom det kan vara ett tecken på allvarligare åkommor.

Dregel kan ibland tyda på sömnapné eller andra problem som gör det svårt att andas genom näsan. Hos barn kan det handla om förstorade halsmandlar eller adenoider – små vävnadskuddar i halsen, precis bakom näsan – som blockerar luftvägarna. Hos vuxna kan slapp eller fettrik vävnad i bakre delen av halsen ha samma effekt.

Vissa genetiska och neurologiska tillstånd kan också orsaka dregel genom att påverka muskelkontroll eller sväljning. Det gäller tillstånd som cerebral pares, Downs syndrom, Parkinsons sjukdom, demens, ALS eller stroke.

## Behandlingsalternativ finns

Om problemet beror på luftvägarna kan en operation av halsmandlarna eller användning av en CPAP-maskin hjälpa. Vissa patienter har nytta av sväljövningar eller munterapi för att stärka koordinationen mellan läppar, tunga och muskler.

I mer allvarliga fall kan läkare skriva ut läkemedel som torkar ut munnen, injicera botox i spottkörtlarna för att tillfälligt förlama dem eller operera bort körtlarna. Läkare använder dessa metoder med försiktighet eftersom en alltför torr mun kan vara mycket obehaglig. Mark Wolff betonar att att producera för lite saliv är ett större problem än att producera för mycket.

I de allra flesta fall är en fuktig kudde kanske pinsam, men inget man behöver ligga sömnlös över. Som Christine Won sammanfattar det: det är snarare ett irritationsmoment än en nödsituation.