Trumps och Putins dieselavtal – ”Ett desperat röstfiske”

Vladimir Putin och Donald Trump har kommit överens om att totalt 4,8 miljoner ton rysk diesel ska få säljas i omgångar till den amerikanska och globala marknaden. Beskedet är anmärkningsvärt inte minst mot bakgrund av att Trump för bara tre veckor sedan undertecknade kongressens beslut om nya sanktioner mot Rysslands energisektor – ett beslut som nu alltså sätts på undantag.

Diesel är en av världsekonomins viktigaste energiprodukter och används inom allt från lastbilstrafik och jordbruk till industri och uppvärmning. Ryssland är en av de största exportörerna av diesel globalt och har länge varit en nyckelspelare på energimarknaden. Att rysk diesel återigen tillåts flöda till USA innebär en markant kursändring från den linje Washington fört sedan kriget i Ukraina bröt ut.

– Det kom oväntat när det gäller den amerikanska politiken mot Ryssland. USA är ju trots allt Ukrainas allierade. Att då plötsligt bryta den ekonomiska isoleringen är överraskande. Det är svårt att se att det inte skulle ha med mellanårsvalet att göra, säger Dag Blanck, senior professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Mellanårsvalet den 3 november närmar sig, och Republikanernas utsikter ser dystra ut – särskilt i representanthuset, men även i senaten. Trump har sällsynt låga förtroendesiffror och bränslepriserna har blivit en het valfråga. I jordbrukstunga delstater som Iowa och Kansas, där diesel är en direkt kostnad för varje lantbrukare, visar opinionsmätningarna ett allt jämnare läge.

Kansas har inte haft en demokratisk senator på nästan hundra år, men nu ligger Adam Hamilton helt jämnt med republikanernas sittande Roger Marshall. Flera bedömare beskriver dieselavtalet som en ”act of desperation” – ett desperat försök att locka till sig väljare i en tid när ekonomin och hushållens kostnader dominerar valdebatten.

Trump själv skriver entusiastiskt på sin plattform Truth Social att dieselpriserna i hela världen kommer att rasa rekordstort och snabbt. Något sådant har dock ännu inte kunnat noteras hos de stora branschaktörerna, och bland analytiker är skepsisen stor. Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, säger att han visserligen kan tänka sig att dieselpriserna sjunker något och att det ur ett inflationsperspektiv kan vara av viss vikt.

– De har ju stuckit iväg, och såväl oljan som fossilgaserna ligger kvar på höga nivåer. Allt som kan leda till att energikostnaderna går ner skulle kunna lätta på inflationstrycket. Men med det sagt är det inte alls avgörande för vart inflationen tar vägen, vare sig i USA eller resten av världen, säger Bergqvist.

Han ser inte avtalet som ekonomiskt motiverat utan kallar det i första hand för ett desperat försök till röstfiske. Sett till den globala marknadens sammanlagda efterfrågan är 4,8 miljoner ton diesel ingen särskilt betydande volym – världens totala dieselförbrukning uppgår till flera hundra miljoner ton per år.

Samtidigt finns en mörkare sida av uppgörelsen. När USA lättar på sanktionerna får Ryssland möjlighet att sälja sitt bränsle till marknadspris och därmed stärka sitt krigskapital i det pågående kriget mot Ukraina. Bergqvist säger att han är mer bekymrad över de säkerhetspolitiska konsekvenserna av ett extremt kortsiktigt tänkande än över avtalets direkta ekonomiska effekter.

Ett förlängt ryskt krig i Ukraina kan tvärtom leda till ytterligare störningar i den globala energiinfrastrukturen. Det ligger nära till hands att tro att den ukrainska försvarsmakten fortsätter att rikta in sig på ryska energianläggningar, och någon lösning på konflikten kring Hormuzsundet – en av världens viktigaste transportleder för olja – är såvitt känt inte i sikte.

– Priserna bestäms som allt annat av utbud och efterfrågan, men det finns också en osäkerhetsfaktor, en riskkomponent, som är kopplad till vad man tror om vilka följdeffekter sådant här kan få. Kan det få energimarknaden att minska sin oro framöver eller inte? säger Bergqvist.

Medan Trump och Putin talade i telefon i 1,5 timmar på fredagen pågick förhandlingar mellan USA och Ukraina i Florida. Ukrainska företrädare, inklusive president Volodymyr Zelenskyj, har uttryckt stark kritik mot dieselavtalet. Den amerikanska delegationen lär nu ogärna se att ukrainska försvaret slår till mot ryska energianläggningar, eftersom det skulle kunna störa de nya transporterna.

Dag Blanck menar att utgången i hög grad kommer att avgöras av Trumps egna bedömningar.

– Trump reagerar nästan alltid beroende på hur det påverkar honom. Om han skulle uppfatta Ukrainas agerande som ett problem för dieselavtalet blir det en negativ reaktion, säger han.

– Det är möjligt att det finns människor i hans närhet som kan hålla tillbaka honom, men all erfarenhet visar att det är han, hela tiden han, som är överordnat allt.